Det här kunde du fått läsa tidigare
Det här är en slags "directors cut", det här är sånt som blev över.Outgivna extraspår.B-sidor, nu samlade till en egen utgivning.
Men ibland har liksom samtalen, vid intervjutillfället, bubblat över och en hel del av det som sades kom aldrig i tryck. Fick inte plats eller ströks bort för att det inte passade in.
Inte förrän nu.
Det är inga omskakande sanningar, egentligen inga väsentligheter alls men ändå en del småkul läsning.
Så häng på här nu så får du veta en massa saker du inte visste att du kunde fått veta redan tidigare.
nBlondie är discjockey, skivnörd och rocker in i själen. Vi satt i hans Visbylägenhet fylld av plattor och indisk mystik en tisdag i februari och talade om rock’n’roll som helagörande kraft...hur det finns låtar, skivor, stämningar för olika åkommor.
Thomas Lönnhammar, som han egentligen heter, förklarade:
- Är man jävligt uppåt kanske man behöver lite Velvet Underground för att komma ner, ligger man på stranden kanske det passar bäst med lite Eagles eller Jackson Browne...
Och så det där med skivsamlandet, det är inte bara en njutning, för dem som nu tror det.
För, som Blondie sa:
- Man kan vakna mitt i natten och månen lyser in precis på det hålet där den där plattan med Manfred Mann som man inte har borde stå och man bara sätter sig upp spikrak i sängen och....så går det inte att somna om!
Innan jag intervjuade Jörgen Lötgård, den gotländska radiorösten i det nu nedlagda P3-programmet Deluxe, läste jag som vanligt på så mycket jag hittade för att veta vad jag skulle fråga om.
Satt med, som jag tyckte, några trumfkort till frågor i mitt block. Såna som är bra att ha om intervjun till äventyrs går i stå.
Det gjorde den aldrig, men mot slutet drog jag ändå till:
Okej, Jörgen, berätta om din koppling till den tyska adeln?
Det blev knäpptyst i luren, intervjun gjordes via telefon, och jag fick snart veta att man inte ska lita till allt som står på nätet:
- Nu har du läst på wikipedia, va? Det där är ett verk av den gode Pontus Enhörning (kollega)...ibland, när vi får tid över, lägger vi in nån extra mening åt varandra, så...nej, det finns ingen sån koppling alls!
nLotto Bouvin Sundberg är programledare i SVT:s morgonprogram. När hon - som har sommarhus i Gammelgarn och är gift med Smaklösa-Sundba - hamnade på 2sidor var det efter mycken övertalning.
Inte kunde hon begripa att hon hade nåt att tillföra. Och inte ansåg hon sig särskilt känd.
Intervjun, som handlade om kändisar i tv-soffan, om friluftsliv, om att bli igenkänd, om...allt, gjordes per telefon och publicerades i GT den 27 april. Samma dag tog hon och familjen båten till Gotland.
I ett mejl veckan därpå skrev hon så här:
"Jag som inte hade varit på ön på rekordlång tid lyckades naturligtvis pricka in en båtresa i fredags kväll när en fullsmockad båt satt och läste GT. Har sällan känt mig så uttittad. Jag är nog beredd att ändra på mitt svar om kändisskapet nu..."
Guldet var inte störst
nJan Lundgren är inte bara politik och kavaj och en pipa. Han är rock’n’roll också.
Eller i alla fall var, då på 50-talet.
Lundgren höll på Tommy Steele i Tommy/Elvis-kriget och när Tommy Steele försvann övergick Lundgrens intresse till klassisk musik.
- Men min senast köpta skiva var faktiskt med Johnny Cash, berättade han när vi träffades en hiskeligt het förmiddag i maj.
nLinus Larsson är musikern och producenten som flyttat hem till Gotland efter många år i Stockholm. Ett vitt hus i Hogrän där möjligheter finns till det mesta. Som att laga mat.
- Det är kul att kombinera smaker och färger, det är som att mixa musik, sade han.
Dessutom avslöjade han att han hade Howard Jones och "en plansch med sån där tropisk sandstrand, du vet" på väggarna i sitt pojkrum i Väskinde.
Musikprat blev det också med basketstjärnan i Visby Ladies, Marie Söderberg. En av hennes stora idoler är Ulf Lundell.
En gång i tiden, då hon ännu bodde i Stockholm, hade hon och hennes väninnor Lundellkvällar.
- Vi var tre, fyra tjejer som lyssnade på låtar, diskuterade texterna och drack rödvin, förstås.
Det blev förstås lite basketsnack också, där vi satt i Marie Söderbergs kök. Jag frågade vilken som var höjdpunkten i karriären och tänke att svaret var självklart - SM-guldet 2005.
Det var det inte.
- Många kanske tänker att det är så, men det är lika mycket en del småsaker. Som i avgörande semifinalen mot Nerike 1997 när jag avgjorde med en trepoängare från halva plan, det är sånt som satt sig kvar...det är nog det största, faktiskt.
nJenny Bergfoth Daun var en gång superidol i popgruppen Excellence.
Under intervjun om framgången och känslan när den försvinner fick hon, av ingen anledning alls, frågan om hon skulle vilja köra 24-meters långtradare genom Brennerpasset i alperna. Det skulle hon inte.
- Men jag skulle vilja köra rally, blev det lite överraskande svaret.
Oklart varför.
nMarcus Skarphagen, gotlänningen i Idol-reklamen, är väldigt hemkär. Varje dag i Stockholm längtar han hem till Gotland. Därför umgås han en hel del med öbor i förskingringen och, berättade han, driver även en Internet-sajt för utflyttade guteboys.
Jobbiga intervjuer
nShantu Brahm-bhatt är tjejen som älskar religion och filosofi, som bott i London, Bordeaux, Paris och Buenos Aires, men nu har sitt "hemma" i ett hus i Martebo, ett stenkast ifrån där hon växte upp.
Till vardags arbetar hon på Gotlands tingsrätt. Vi talar en del om det när vi träffas i september och jag frågar om hon tar med sig jobbet hem.
Hon säger att det gör hon sällan.
- De svåraste är familjemålen, vårdnadstvister...det är jättejobbigt, men jag är en person som har ganska lätt för att släppa saker, men...
...men?
- ...jo, ju mer man jobbar, desto mer blir man...inte avtrubbad, men man lär sig att inte lägga känslor i det, man ska ju inte döma efter hjärtat utan efter juridiken. Men jag är rätt blödig, så visst, jag har fått kämpa för att inte börja gråta.
Sångerskan och låtskrivaren Asha Ali bodde i Visby under hösten och vintern, för att landa efter framgången med sin debutskiva. Under en intervju med 2sidor berättade hon om just intervjusituationen.
- Att sitta och prata om mig själv, att någon var intresserad, det var ju oerhört stort. Men också jobbigt, jag vill ju prata om nåt som betyder nåt...man lägger upp sig på bordet, liksom, se, det här är jag...jag brukar vara helt slut efteråt.
Operasångaren Henning von Schulman berättade att han förstås inte bara lyssnar på klassisk musik. Gärna tunga Rammstein men också radio, P3. Det är avslappnande och lättsmält, menar han.
- Det är bara en känsla hela tiden, bara kärlek, till exempel. Opera är hela registret och musiken är så dynamisk, det kräver mer aktiv lyssning.
På frågan "På vilket sätt är du alldeles vanlig?" svarade rockmusik-fantasten och popgissaren Tobbe Stuhre så här:
- Jag är ungefär lika många som de flesta människor.
nFrank Eriksson Wingårdh berättade under hösten om sitt aktieintresse, och artikeln på 2sidor fick stort genomslag. Frank hamnade i såväl Expressen som Veckans affärer och Dagens Industri.
En anledning är förstås att han är son till Fjodor, punklegendaren som en gång var basist i Ebba Grön.
I intervjun berättade Frank dock aldrig vilken som är hans egen Ebba-favorit. Det är låten "Die Mauer".
En annan fråga i livet är denna: vilka människor handlar praliner. Anicka Larsson, den gotländska som är en av landets främsta konditorer vet.
- Det är alla möjliga, allt från små barn till äldre...mycket ungdomar, många män som köper whiskypraliner när de ska ha whiskyprovning eller ut och fiska eller nåt...det är kul, att det inte bara är sexpack och ölkorv som gäller.
Ogenomtänkt strategi
Teresia Bjarneby sjöng för oss en lördagskväll i februari 2001, melodifestivalen i Malmö och låten "Kom ner på jorden".
Vi talade om vad som hänt i hennes liv sedan dess, i en intervju som publicerades i tidig december.
Men vi talade också om divalaterna före hennes framträdande där, om att även vi lokaljournalister tvingades krusa managers och skivbolag för att få intervjuer.
- ...jo, så var det, de på Musicano ville ha det så...som man ser det i dag hade det väl varit bättre om jag gått att få tag i, kanske, säger hon.
Singer-songwritern Annika Fehling har skrivit många låtar genom åren. Under en intervju med 2sidor fick hon frågan:
Vilken av alla låtar som finns önskar du att du skrivit?
Svaret, som aldrig publicerades blev det här:
- Stairway To Heaven, tror jag. Eller While My Guitar Gently Weeps. Stairway To Heaven är ju som ett helt orkestralt verk, men ändå i grunden så enkel, Harrison-låten är lite mer inåtvänd, mystisk. Det är två jättebra sånger.
Så jobbar vi med nyheter