Det innebär försvarssatsningen på Gotland

Sverige gör en satsning på försvaret som går att mätas med vad som gjordes på 1990-talet. Två procent av BNP ska framöver gå till försvaret, totalt 108 miljarder kronor.

Antalet värnpliktiga på Gotland ska gå från 40 till 150 inom några år.

Antalet värnpliktiga på Gotland ska gå från 40 till 150 inom några år.

Foto: Malin Stenström

Gotland2022-03-14 06:15

I och med satsningen kommer fler unga svenskar göra värnplikt. Under en pressträff i förra veckan var statsminister Magdalena Andersson (S) tydlig.

– Fler unga behöver på sikt bereda sig på att göra värnplikt och bidra till det militära försvaret. Men det här handlar också om det civila försvaret.

Totalt handlar det om en ökning av försvarsbudgeten från 1,26 procent av BNP till 2 procent, från 66 till 108 miljarder kronor. Vilket alltså kommer märkas på flera sätt på Gotland. Något som arméchefen Karl Engelbrektson, med förflutet som chef för P18 i början av 2000-talet, bekräftade under sitt besök på Gotland på torsdagen.

– I det långa perspektivet är det här ett välbehövligt tillskott, självklart. För att lösa de uppgifter som försvarsmakten kommer att få. Det är ett allvarligt försämrat omvärldsläge som politiken nu reagerar på och ger totalförsvaret i uppgift att förvalta på bästa sätt. Kriget i Ukraina påverkar såklart, säger han.

Vad innebär det här för Gotland?

– P18 kommer att bli bättre utrustat och större. Regementet kommer få tillskott i dess funktioner.

Karl Engelbrektson nämner förstärkningar av luftvärnet, indirekt eld i form av granatpansarvagnsbandvagnar, en ökad tillgänglighet och personal dedikerad till stridsvagnskompaniet på ön. Vidare kommer materielstatusen öka och vi får fler värnpliktiga. 

– Idag utbildas ungefär 40 värnpliktiga och vi kommer gå mot 150 totalt. För det krävs det mer infrastruktur och förläggningsplatser.

Luftvärnet på Gotland kommer även att utökas och förstärkas. Något som delvis kommer att märkas för gotlänningar. 

– Ibland, inte alltid. Det ingår i det taktiska operativa konceptet att man inte vet alltid. Men det finns en förmåga på ön och den förmågan kommer ökas. Både gällande luftvärnskanoner och robotsystem.

Satsningarna på försvaret kommer ställa fortsatta krav på den fortsatta dialogen mellan försvaret och Gotland, menar Engelbrektson. 

– Samarbetet med både Region Gotland och länsstyrelsen kommer fortsatt behöva vara gott. Tillexempel när gäller miljötillstånd och bygglov. Det kommer bli en konkret tillväxt P18 som gotlänningar redan börjat känna av.

Kan gotlänningar räkna med fler övningar?

– Ja, och handlar om Tofta skjutfält framöverallt och tillgången till hela skjutfältet som det var förr, för att klara av att hålla beredskapen.

Hur kommer de boende runt skjutfältet påverkas?

– Vi har en tydlig process när det kommer till påverkansområden. Jag ser inte att det kommer bli någon skillnad mot idag. Tillgången till skjutfälten utan begränsningar är det som är viktigt för oss och jag tror inte det kommer bli sämre för de som bor närliggande. 

När det kommer till diskussionen kring ett svenskt medlemsskap i Nato, som varit diskuterat den senaste tiden, menar Engelbrektson att det främst är en politisk fråga. Samtidigt ger de två procenten en ökad frihet i frågan.

– De två procenten handlar främst om att stärka vår egen försvarsförmåga. Sen har de en koppling till ambitionsmålet i Nato och det ökar ju såklart den politiska handlingsfriheten att välja det man själv vill.

I tid, hur lång tid kommer denna upprustning att ta?

– Jag tror vi kommer se en klar förbättring av vår förmåga på ett par år. Planen gällande värnpliktiga ligger över tre år just nu, men förhoppningsvis kan vi skruva upp den planen nu, så det går fortare.

Fakta

Regeringen medelande under en presskonferens på torsdagen att "Så snart som möjligt ska de militära utgifterna uppgå till 2 procent av BNP."

2021 låg försvarets budget på 66 miljarder kronor, 1,26 procent av BNP. Ökningen till 2 procent av BNP skulle innebära en årlig kostnad på 108 miljarder kronor.

Den svenska försvarsbudgeten har inte uppgått till 2 procent av BNP sedan slutet av 90-talet.

Regeringen har ännu inte satt någon tidsram för när budgeten ska vara uppe vid det nya målet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!