Det kryllar av liv i din julgran
En levande gran ska det vara till jul. Det tycker vi i tre miljoner svenska hem. Riktigt hur levande den är kanske inte alla är medvetna om.
- Men de allra flesta håller sig i granen, de har ju sin mat där. Och det är inga av dem som är giftiga eller på annat sätt farliga för människor, säger Bo Långström, professor vid entomologiska institutionen vid SLU, lantbruksuniversitetet i Uppsala.
En nyhuggen gran kan innehålla 10 000 kryp eller fler av ett femtiotal arter. Bo Långström delar upp dem i tre grupper.
- Det är de som lever på granens barr, knoppar, skott eller bark. Här finns fjärilar vars larver äter av barren och gallmyggor som lever i skotten.
Den andra gruppen är de som lever som rovdjur eller parasiter på andra djur. Jordlöpare jagar små fjärilslarver, parasitsteklar letar efter värddjur och nyckelpigor och spindlar söker hela tiden efter lämpliga byten. Den tredje gruppen är kryp som mer av en slump befinner sig i granen. Några övervintrar under barkflagor, andra äter lavar och annat organiskt material på barkytan.
- De flesta är svåra att upptäcka, de är väldigt små och svåra att se utan förstoringsglas. Och man måste veta vad man tittar efter, säger Bo Långström. Har man guldögonslända i granen så kan den kvickna till i inomhusvärmen och fladdra omkring. Den har ljust gröna, nästan genomskinliga vingar och är lite större.
Vissa insekter kan man dock se spår av i granen. Granbarrlusen till exempel.
- Den suger på barren på årsskotten och får granen att bilda växtvävnad som ser ut som fingertoppsstora kottar eller ananasfrukter. De unga lössen bor inne i de här knölarna och utvecklas där. När gallerna torkar ömsar de fullvuxna lössen hud, får vingar och svämmar ut för att flyga till andra träd.
Har man granen inne tillräckligt länge kan man också se spår efter barrträdskvalster.
- Orange pyttesmå ägg kan sitta fastklistrade på barren när man tar in granen. Larverna som kommer ut ur äggen suger på barren. Mellan barren spinns fina silkestrådar samtidigt som de angripna barren blir brungrå. Men det hinner de knappast med innan tjugondag Knut.
Av Sveriges 4,3 miljoner hushåll så köper tre miljoner julgran. Ungefär 2,8 miljoner av dessa har huggits i Sverige, resten importeras, främst från Danmark.
- De danska julgransodlarna sprutar ofta sina planteringar mot smådjur, framför allt gäller det de så kallade kungsgranarna. Det gör att de inte innehåller en massa småkryp. Men å andra sidan är de fulla av kemikalier, berättar Bo Långström.
Att vi har julgran kan vi tacka tyskarna för. Det var från Tyskland traditionen med julgran importerades i mitten av 1700-talet. Där hade man seden sedan ett par, tre hundra år tillbaka. Att ta in levande träd i hemmet antogs på den tiden skydda mot onda makter.
I början var det mest i så kallat finare familjer i Sverige som det fanns julgran, men i början av 1900-talet hade sedvänjan spridit sig även till bönder och arbetarklass.
Så jobbar vi med nyheter