"Det rörde sig om suspekta pengar"

­ Hela beloppet ska förverkas. Det finns inget utrymme att jämka i detta fall.
Det hävdade åklagare Kjell Lilieholm när striden om elva miljoner kronor i går stod i fokus för slutpläderingen i muträttegången. Det handlar om vem som har rätt till de kvarstadsbelagda pengarna; dödsboet eller staten.
­ Jag förväntar mig inte att hitta beteckningen "mutor" i bokföringen, men likväl handlar det om pengar som har fungerat som smörjmedel.

Gotland2004-08-31 04:00
Åklagaren betonade att han inte ifrågasatte rederichefens yrkesskicklighet och att han har utfört ett storartat arbete som krävt mycket tid.
­ Men han har gjort precis det han ska göra och han har haft betalt från Rederi AB Gotland för att göra det.
Lilieholm ifrågasatte inte heller att rederirabatter kan förekomma i branschen. I det här fallet har det dock rört sig om mutor även om de har betecknats som rabatter, kommissioner eller konsultarvoden.
­ Jag förväntar mig inte att någonstans hitta beteckningen "mutor" i bokföringen, men likväl det handlar om pengar som har fungerat som smörjmedel. Rolls Royce och Wärtsilä har hoppats på att få ytterligare beställningar och att de skulle ligga väl till hos rederiet, vilket de också har gjort genom att betala ut de här smörjmedlen.
Kjell Lilieholm framhöll att rederichefen inte hade firmateckningsrätt.
­ Eftersom han inte hade rätt att teckna stora avtal hade han inte heller rätt att komma överens om rabatter i anknytning till stora avtal.
För att bevisa mutbrott stödde sig Lilieholm på rederichefens egna uppgifter vid förra rättegången där han tillstyrkte åtalet och sa att det torde vara "glasklart" att pengarna vara ämnade för honom personligen, inte till rederiet.
­ Det tolkar jag som ett erkännande. Han har även sagt att avsikten har varit att berika sig. Han har tillskansat sig pengar som han visste fanns i systemet.
Förra torsdagen hördes delägaren/kompanjonen i rederichefens Singaporebaserade konsultföretag Euro Marines. Denne sade då att pengarna som hade satts in på rederichefens nummerkonto i Schweiz var avsedda att i slutändan gå till Euro Marines.
­ Hans uppgifter ska nog tas med en eller flera nypor salt, rekommenderade åklagaren.
Han förmodade att delägaren, som hälftenägare i Euro Marines, skulle komma att göra anspråk på hälften av de för närvarande frysta tillgångarna på kontot.
Euro Marines fungerade bara som en sluss för pengar som skulle in på rederichefens privata konto.
­ Det finns ingen koppling mellan nummerkontot i Schweiz och Euro Marines. Det finns inget penningflöde i den riktningen. Det förekom ingen verksamhet i bolaget.
<span class=MR>Viktig del</span>
Just detta nummerkonto var åklagarens viktigaste del i den skriftliga bevisningen.
­ Ett sånt konto har man för att dölja vem som är innehavare. Ett seriöst rederi hade förstås haft ett konto i eget namn, så det kan knappast vara Rederi AB Gotlands konto.
En annan faktor som enligt åklagaren visar att det rör sig om rederichefens privata konto är att han hade en värdepapperdepå kopplat till det och spekulerade i aktier.
Kjell Lilieholm tyckte att det var märkligt att utbetalningarna av de betalande underleverantörerna hade dolts i internstämplade, "osanna" handlingar, där pengarna betecknades som bland annat mäklarkommissioner. Åklagaren underströk att varken den som betalar ut eller tar emot mutpengar har intresse av att berätta vad som har skett.
­ Varför ska man behöva dölja en utbetalning? Om det hade varit helt oförargligt med rederirabatter ­ varför då göra sig allt detta besvär?!
­ För att det inte var oförargligt, det var suspekta pengar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om