Det slutade i besvikelse
Luddigt och krångligt. Knappast det bästa sättet att stödja kvinnliga företagare. Det tyckte en del av dem som i går kom till länsstyrelsen för att få information om de pengar som nu satsas på kvinnors företagande.
Foto: Tommy Söderlund
Det vill regeringen ändra på och satsar därför 100 miljoner kronor under tre år på att stödja och stimulera kvinnor att starta eller utveckla företag.
I år finns 1,8 miljoner kronor av dessa pengar till att stödja kvinnors företagande på Gotland.
Hundratalet kvinnor
När det i går hölls informationsmöte om bakgrunden till detta och hur man gör för att få del av dessa pengar var intresset stort. Runt etthundra kvinnor trängdes i sessionssalen på Strandgatan. En del vill starta företag, andra har nyligen gjort det och så fanns det de som hållit på ett bra tag.
Kicki Scheller och Kjell Norman från länsstyrelsen berättade vilka kriterier som gäller för att kunna söka och få en del av de 1,8 miljoner kronor som länsstyrelsen på Gotland fått.
Och det gjorde en del av kvinnorna besvikna.
Enskilda företagare kan nämligen inte söka pengar till det egna företaget. Pengarna ges endast till projekt som kommer flera till del.
Långsiktiga effekter
-Ni kan bilda nätverk eller projektgrupper tillsammans med andra i samma bransch till exempel. Sedan måste ni ha en projektledare som har erfarenhet av kvinnligt företagande, jämställdhet- eller genusfrågor, förklarade Kicki Scheller. Då kan ni få 65 procent av kostnaderna för projektet. Resten kan finansierar genom eget arbete eller pengar från andra program, till exempel landsbygdsprogrammet eller EU:s Mål 2.
På Gotland har man lagt till lokala kriterier utöver dem som Nutek tagit fram. De är att man prioriterar ansökningar som ger långsiktiga effekter och sådana som ligger i linje med de regionala tillväxt- och utvecklingsprogram som finns.
"Jag tillhör inte målgruppen"
Här gick luften ur en del av kvinnorna.
-Många kvinnliga företagare har varken tid eller pengar att satsa på att starta projekt, säger Stina Olofsson, som gärna vill starta eget. Jag känner att jag inte tillhör den målgrupp som det här mötet är till för.
Intill henne satt Hanna Larsson tycker att det vore bättre att använda pengarna till lån för de kvinnor som behöver komma igång.
Lika besviken var Emelie Stolpe Marklund som skulle vilja starta eget företag.
Kort ansökningstid
-Kvinnor har en högre tröskel än män. Vill man få igång kvinnor är det inte så här man ska göra. Det släcker elden, säger hon. Kvinnor behöver pushas på. Kunna söka pengar till enskilda satsningar. Så här finns ingenting för mig att hämta. Det borde framgått av annonsen.
Redan den 1 november ska ansökningarna vara inne, och det tyckte många var alldeles för kort om tid.
-Risken finns att man inte hinner och att det blir få ansökningar. Då kanske de tänker att det inte finns något intresse på Gotland och drar ned summan rejält till nästa år, funderade Carola Edlund.
Satsning på utbildning
Många tyckte också att det verkade luddigt. Om pengarna inte får satsas på de enskilda företagen, hur ska de då komma företagen till del? Konkretisera! löd uppmaningen.
Kicki Scheller förklarade att man till exempel kan bilda en projektgrupp som söker pengar till en gemensam utbildning för att kunna öka sin marknadsföring. Då får man pengar till utbildningen, men inte till vikariekostnader eller investeringar som maskiner.
-Men utbildning är väl också att satsa pengarna i enskilda företag, undrade någon.
Gör allt för att hjälpa
Jo, blev svaret, men då kommer det flera till nytta, det blir en grupp som gemensamt får fördelar. Och det är grunden i den här satsningen.
-Det är svårt att översätta politiska beslut och myndigheters regelverk till lokala företagares verklighet, säger Kjell Norman. Men vi kommer att göra allt för att hjälpa till så att kvinnors företagande på Gotland kan utvecklas.
Den 17 november kommer länsstyrelsen att ta beslut om vem av dem som sökt som får pengar.
Så jobbar vi med nyheter