Kallast är det i ishallen, där för övrigt ett annat publikt evenemang med många tusen besökare kommer att äga rum ganska snart, nämligen Hushållnings-
sällskapets julmarknad. Största nyheten - och den dyraste- som vi berättar om
i Slite-svepet är det nya kustbevakningsfartyg som ännu så länge flyter på Donau, men som så sakteliga är på väg mot sin hemmahamn Slite.
Kustbevakningens nya båt
Det står "Slite" i aktern på ett 320-miljonersbygge som sjösattes i hamnstaden Galati i Rumänien för ett par veckor sedan. Frågan är om Slite sett en så stor investering sedan Cementas fabrik byggdes.
Tusentals rumänska varvsarbetare från det stora hollandsägda varvet Damen Shipyards bevittnade sjösättningen och dopet den 14 augusti. Med var också några representanter för Kustbevakningens station i Slite. En av de tillresta var Ulf Lenholm, blivande befälhavare på det nya fartyget, som ännu så länge heter 002.
- Den nya båten är betydligt större än den här, säger Ulf Lenholm när vi träffar honom ombord på KBV 181, som ligger i Visby hamn.
Han hade bara sett det nya fartyget på bild innan han i samband med sjösättning och dop fick tillfälle att bekanta sig med sin blivande arbetsplats.
181:an är 56 meter lång, 002:an är 82 meter. Plus 26 meter på längden således. På bredden är utökningen 6 meter, från 10 till 16.
- Normalbemanningen på den nya är 15 mot 11 på 181-an, berättar Lenholm. Tre av besättningsmännen skall vara dykare på den nya.
Tilläggas kan att maxbesättningen på nybygget är 44 personer.
Kustbevakningen har många skiftande uppgifter att sköta och det nya fartyget har teknisk utrustning som gör att kustbevakarna blir effektivare på alla områden; det kan gälla att ta upp olja eller att med hjälp av tekniskt avancerad utrustning plocka upp saker från havets botten eller att släcka bränder. Med mera.
Stationeringen är alltså Slite men operationsområdet kan sägas vara hela Östersjön. Ett av de arbetsfält där 002-an kan komma att få stor betydelse är den ökande trafiken av oljetankbåtar. Redan nu är trafiken intensiv men prognosen är att den kommer att öka ytterligare. Med ökande tankertrafik ökar risken för en oljekatastrof.
Det finns olyckskorpar som säger att det inte handlar om om utan om när något kommer att inträffa.
- Den nya båten har en bogserkapacitet på 100 ton jämfört med 35 för 181:an, uppger skeppare Lenholm. Med den nya skall vi kunna koppla och hålla ett tankfartyg på 150 000 ton i storm.
002:an flyter alltså nu på Donau, åtskilliga mil från det öppna havet, som i det här fallet är Svarta Havet. En hel del jobb återstår innan hon är klar för att styras mot Slite. Byggandet i Rumänien övervakas bland andra av blivande andreskepparen Clas Jakobsson.
Beräknad preliminär hemkomstdag till Slite är 3 april nästa år, men det finns en viss beredskap för att det kan bli förseningar.
Den 18 år gamla finskbyggda KBV 181, som faktiskt ser ut att vara nära nog i nyskick, kommer då att gå vidare till Kustbevakningen i Umeå.
Brandmannabristen
Thomas Olsson är chef för räddningstjänstens avdelning i Slite. Han har ett stort problem. Det fattas brandmän.
- Vi skall vara 20, men vi är bara 13 just nu, suckar han.
Försöken att rekrytera mer personal har inte lyckats.
- Vi har satt upp anslag, vi har pratat med ungdomar, vi har ringt till ungdomar, vi har gått ut via radion, säger Olsson. Och Cementa har verkligen ställt upp och hjälpt till, men ändå fattas det folk.
Har han någon teori om varför det är så?
- Jag tror att det beror på att folk värdesätter sin fritid så mycket, säger han.
Thomas Olsson menar att bristen på deltidsbrandmän är ett problem för hela samhället och inte något som bara rör Räddningstjänsten. Som det är nu har man en vaktstyrka på en förman plus tre man. Det borde vara en plus fyra. Med en plus tre kan man inte utföra rökdykning och när man gör rökdykning handlar det ofta om att rädda liv. Räddningstjänsten i Slite kan alltså inte agera fullt ut.
Lyckligtvis är det så att när larmet går kommer det ofta fler än själva jourstyrkan till stationen. Det är bra, men det är inget man kan räkna med.
Med den begränsade skara deltidsbrandmän som finns i dag blir beredskapstjänsten betungande. Två veckor per månad blir brandmännen låsta av beredskapen och kan inte lämna Slite.
- Vi bränner vår personal, säger Thomas Olsson.
Det finns en förhoppning om att numerären av brandmän kan ökas med fyra, men även om det skulle ske så behövs det fler.
Thomas Olsson har inga synpunkter på kön eller ålder på blivande brandmän. En bra grundkondition är en förutsättning för vissa tjänster för det måste man ha för att fungera som rökdykare. Men det behövs också chaufförer och annan personal. Det finns möjlighet för i stort sett alla att engagera sig.
- Det är händer och fötter jag behöver, säger Thomas Olsson.
- Det är ett intressant jobb, fortsätter han. Och vi har roligt även om det förstås finns jobbiga stunder.
Räddningskåren finns på plats på Slite marknad för den som vill veta mer om ämnet brandmannabrist.
Nye handlaren
I mars i år tillträdde Jimmy Hamstedt som chef för ICA-affären i Slite. Efter 16 år i Torgkassen i Visby, där han också gått in som delägare, tyckte han det var dags att byta affär. Och det fanns också en önskan om att få en "egen" affär. Slite Livs blev ledigt och Jimmy slog till.
- Det måste gå snabbt när man skall bestämma sig, säger han. Men jag tyckte det var en lagom utmaning att ta över en affär med större yta även om jag nu inte har någon anknytning till Slite.
Jimmy bor kvar i Västerhejde och pendlar följaktligen till sin affär i Slite.
Där brukar det bli långa arbetspass på upp till tolv timmar.
Men Jimmy Hamstedt trivs med sin nya tillvaro och han tror på en framtid i Slite.
- Det är mycket på gång här, många bollar i luften, säger han.
Det han märkt hittills då det gäller skillnader mellan Visby innerstad och Slite är att det är en annan puls i brukssamhället. Tempot är lägre. Utom på sommaren förstås.
- Jag är väldigt nöjd med första sommaren här. Det var visserligen lite trögt i början men sen har det varit jättebra, säger den nye Slite-handlaren.
Han själv är relativt ny i affären, men han har en mycket erfaren personalstyrka. Ett flertal av dussinet anställda har jobbat mycket länge i affären.
Ishallen
Skall man ta tempen på Slite och vill hitta extremvärden så kan man alltid titta in i IK Graips stolthet, Slite Ishall. Där är det kallt.
- Vi har haft is här sedan veckan före midsommar, berättar hallens allt-i-allo, Fredrik "Fräcka " Malmqvist.
Då började säsongen med läger för blivande hockeystjärnor.
Just nu håller "Fräcka" på att leta efter ett golv att lägga på isen. Ishallen är ju relativt ny - man kan säga att det man nu är inne på är sin andra riktiga säsong - och ännu har man inte testat alla tänkbara användningsområden. Det finns nämligen andra tankar än att bara vara på is.
En tanke är att hallen även skall kunna användas för marknadsliknande evenemang och konserter och även för exempelvis innebandy. Men då gäller det förstås att eliminera det hala underlaget genom att lägga på ett golv.
Det som ligger närmast i den vägen är Hushållningssällskapets väl inarbetade julmarknad, som i år kommer att förläggas till Slite ishall i slutet av november. Den skall alltså inte läggas på is. Förutsättningen är att "Fräcka" har fixat ett golv.
En aktivitet där isen spelar en avgörande roll är träningsläger för meriterade lag och där tror "Fräcka" att det finns mycket att göra. Det är också inslag som är viktiga för ishallens ekonomi.
- Vi har fått beröm för vår is och det är ju bra. Det är ju den som är vårt varumärke, säger "Fräcka".
Men det gäller att sälja in sig till storlagen. Ett litet problem i sammanhanget är att elitlag på besök gärna vill ha något annat bra lag att spela träningsmatch emot.
Allt är inte fixt och färdigt i ishallen ännu. Det pågår iordningställande av en restaurang. Utvändigt skall man bygga entre´ och göra i ordning parkeringsplats utanför. Med mera.
Ishallen är en bit av ett idrottscenter. Fotbollsplanen ligger alldeles intill och där finns långt gångna planer på att lägga på uppvärmt konstgräs. Det innebär att man oavsett årstid i stort sett i samma minut skall kunna få se ett ishockeymål och ett fotbollmål om man springer från den ena arenan till den andra.
En annan idé som "Fräcka" Malmqvist berättar om när han står vid en snöhög, som kommit från ishallen är denna:
- Vi äger ett litet område här intill hallen och där funderar vi på att göra ett skidspår, som vi skulle kunna ha igång redan på hösten med snön från ishallen. Vi kan lägga ut en slinga på 500 meter kanske och det är ju i alla fall bättre än ingenting.
Enholmen
Regeringen har beslutat att Enholmen skall säljas. Så har det hetat i nyhetsrubrikerna den senaste tiden. Det har inte direkt framgått att en försäljning är nära förestående och börjar man forska lite i hur det ligger till med detta upptäcker man att det förmodligen kan komma att ta ganska lång tid - om det överhuvudtaget blir någon försäljning!
Enholmen ägs av staten och förvaltas av Fortifikationsverket, som hyr ut ön till Försvarsmakten.
På Fortifikationsverket säger man att en eventuell försäljning av ön måste föregås av en uppsägning av nuvarande arrendekontrakt från Försvarsmaktens sida. Någon sådan uppsägning är inte aviserad och har inte varit på tal. Om den nu plötsligt skulle komma så är uppsägningstiden ett år. Innan ön sen kan säljas måste det finas tid för vissa iordningställanden.
Den intressanta frågan i sammahanget är alltså denna:
- Hur länge tänker Försvarsmakten behålla Enholmen?
GA har försökt att få svar på frågan. Det har för oss antytts att det kan finnas någon på Amf 1 i Hårsfjärden som kan ge besked, men trots sökande med kvalificerad hjälp i ett par dagar har vi inte lyckats lokalisera personen ifråga.
I avvaktan på ett svar kan vi bara konstatera att någon snabb försäljning av ön inte tycks vara på gång.
Marknaden
En gissning är att Slite marknad pågår för fullt när detta läses. Det är 25:e gången i rad som denna marknad anordnas i "modern tid". Det fanns en föregångare tidigare.
Det verkar vara en marknad som funnit formen för Margareta Sellén Larsson, som är marknadsgeneral för femte året, säger att det blir "som vanligt". Över 200 knallar har bokat plats vilket innebär att det är fullt. Och marknadsbesökarna kommer troget om det blir "som vanligt".
I början när man återupptog traditionen med en marknad på hösten i Slite var det kommunen som stod för arrangemanget och han som höll i trådarna var Åke Pettersson. Efter tio års trogen tjänst lämnade han över till Lena Björk som så småningom lät stafetten gå vidare till Annen Jakobsson. Den kvinnliga ledningen fortsatte genom Elisabet Johansson. Leif Ahlqvist och Lasse "Bagarn" Wahlström har sedan gjort ett år vardera. Och nu är det Slite Intresseförening och Margareta Sellén Larsson som svarar för fixandet kring marknadshelgen.
Till marknaden hör ett tivoli och redan i onsdags var Davids tivoli på plats. Det går åt flera dagar för att bygga upp och ställa i ordning allt.
David själv heter Johansson i efternamn, är 27 år och kommer från Heby nära Sala. Med sina medarbetare drar han runt i Mellansverige nästan hela året. En del platser är bättre och andra är sämre att besöka. Hur ligger Slite till på hans topplista?
- Slite, ja det är absolut en av de tio bästa platserna att besöka, säger David.
Det vill dock verkligen till för hans del att marknadsbesökarna är sugna på attraktionerna. Skall det gå runt krävs många åk och besök i spegelsalen.
- Bara att frakta över tivolit med färjan kostar omkring 30 000 kronor, konstaterar David.
- Att köra tivoli gör man inte för pengarna. Det gör man för att det är en livsstil, säger Davids pappa, som är med och hjälper till.
Naturligtvis har det bullats upp på olika sätt i bruksorten under de senaste dagarna. Uppbullning på riktigt handlar det om på caféet Humle och Dumle, som gjort succé med sina bautabullar.
- I fjol när det var marknad hade vi kö oavbrutet i sex timmar, berättar Eva-Lena Mårtensson.
Marknadsbesökare brukar behöva mat och i Slite finns många matställen. Och mat som sticker ut. Vi tänker då på den långa varmkorven, 32 centimeter lång, som ingen annan än Slangtornet kan erbjuda.