Sedan vintern slog till runt den 25 november visar mätningar i Visby att det varit plusgrader bara vid några enstaka tillfällen. Det är rekord för den här tiden på året, sedan mätningarna inleddes 1859.
- Den här vintern är hittills mer extrem än krigsvintrarna. Det är unikt att det är kallt så tidigt, säger John Ekwall på SMHI, och tittar närmare på statistiken för vintrarna 1940-1942.
25 minus den 25
Han menar att det var extrema köldknäppar som drog ner medeltemperaturen då. Exempelvis var det periodvis minus 39 grader i Skåne.
På Gotland var det som kallast i januari 1942. Månaden hade börjat på plus, men kylan kulminerade den 25 med 25 minus.
Lägsta noteringen
I januari 1940 var den lägsta noteringen minus 15,5 grader, alltså ungefär som under natten till i måndags, då det var runt 15 minusgrader i Roma, Rute och Visby.
- Kylan verkar stå sig till årsskiftet. Och det kan gå ner mot 20 minusgrader om molnen håller sig borta, menar John Ekwall.
I februari 1940 var den lägsta noteringen minus 21 grader. I december samma år var det ofta plusgrader. Kallast i januari och februari 1941 var 13 minus. Men det pendlade också upp till flera plusgrader.
I december 1941 höll det sig över nollan till julafton, men den 28 var det 9 minusgrader.
Statistiken från 1859 visar att 00-talet varit det varmaste årtiondet hittills. Sedan mätningarna startade har landets medeltemperatur trots allt ökat 2 grader.
Gick på havet
1940 var Einar Smith i Klintehamn 23 år.
Han minns den stränga vintern då Östersjön till stora delar var tillfrusen.
- Man kunde gå på isen till Stora Karlsö. Personalen där fick proviant med spark och pulka. Och båtpassagerarna från fastlandet fick stiga av på isen och gå några kilometer in till hamnen, berättar Einar Smith, som denna vinter påminns om hur det var under krigsvintrarna.
Han gjorde lumpen vintern 41-42 och minns att det var påfrestande. Bland annat låg de i tält en vecka i Havdhem när kvicksilvret höll sig runt 20 minusgrader. Efter avslutad övning cyklade de till I 18 i Visby, men var tvungna att gå bitvis för att få igång cirkulationen.
Mycket is 1948
- Det var mycket snö och besvärligt på många sätt. Men man var tvungen att gilla läget, säger Einar Smith.
Han berättar också att hela Klinte 1931 var insnöat under en vecka innan dåtidens snöröjning kunnat göra samhället framkomligt. Och 1948 var det också mycket is på Östersjön.
Mötte Elsa
- Jag åkte med båten till fastlandet och det tog lång tid i isen. Men det hade jag inget emot, för jag träffade min fru Elsa då, på båten, säger Einar Smith och ler varmt mot hustrun som mer än 60 år senare sitter vid hans sida.