Det våras för årets socken

- De är jäkligt kaxiga men har sin litenhet emot sig, säger Marie Nilsson.
Hon pratar om sina tio chihuahuor.
Flera av dem ska säljas när Marie Nilsson om ett par veckor styr flyttlasset tillbaka till Skåne efter 23 år i Ardre.
Hon kom till Gotland i mitten av 80-talet för ett jobb som tandsköterska i Ljugarn. Planen var att stanna ett år och sedan återvända till fastlandet. Men kärleken kom emellan och hon bildade familj. Nu är sönerna vuxna och relationen med mannen slut.

Går vidare i livet
Marie Nilsson har fått tjänst på behandlingshemmet Nämndemansgården i Skåne, känd för att ha hjälpt bland andra politikern Gudrun Schyman och skådespelaren Göran Stangertz med sina missbruksproblem.
- Det är dags att prova något annat, det här är en grej jag måste göra för att inte bli bitter när jag blir pensionär. Det är kul att få sätta tänderna i något nytt, säger den snart före detta tandsköterskan.
Ett annat skäl till flytten är - Gotland. Här finns en kultur och tradition som i bland hämmar utvecklingen, tycker hon.
- Missförstå mig inte. Man kan inte bo bättre än här. Bättre uppväxt hade jag inte kunnat ge mina barn, säger hon och sveper med handen över de natursköna omgivningarna. - Kanske flyttar jag tillbaka en dag.
Plötsligt drar den lilla flocken hundar gläfsande i väg mot staketet. De har fått syn på Mikael Lundgren, kyrkovaktmästare.

Forskar om nazistmen
Historia är Mikaels ämne. Han har forskat kring nazisternas och flyktingarnas historia på Gotland för tiden runt andra världskriget.
- På somrarna under 30-talet hölls en del nazistmöten i Ljugarn, berättar han.
Den här dagen trimmar Mikael Lundgren gräset kring träd och gravstenar på kyrkogården. Han medger att han inte känner till så mycket om just Ardre men pekar med lätthet ut konstnären och författaren David Ahlqvists grav.

Bostad och ateljé
Några hundra meter bort ligger gården Bringsarve, ett par av de mindre husen rymde hans bostad och ateljé.
Grannhuset är av betydligt senare datum, och kanske lockar även det en och annan konstnär som söker lugnet på den gotländska landsbygden. Den vitputsade lilla villan stod klar för ett par år sedan och hyrs ut till sommargäster.
Svägerskorna Britt-Marie och Katarina Botvalde äter lunch på mackor, yoghurt och kaffe i solen på trappan.
- Vi städar, putsar fönster, tvättar gardiner och täcken, berättar Britt-Marie Botvalde.
Själv lämnade hon socknen redan som 18-åring för Visby. Men hon kommer tillbaka så ofta hon kan, gärna till sommarstugan i Vitvär utanför Ljugarn.

Livskvalitet
Vistelsen i stugan, som tillhör gården Bringsarve, sammanfattar hon med ett ord.
Livskvalitet.
- Varför jag lämnade Ardre och flyttade till Visby? I grund och botten är jag kanske lite mörkrädd, säger hon.
Ännu dröjer det några veckor innan det är dags för sommarstugan, och innan sommargästerna från fastlandet tar de otaliga sommarhusen i socknen i besittning.
Och det tycker Inger och Lennart Flodström från Söderköping är bra.
Sedan många år reser de till Gotland en vecka om våren innan turistanstormningen, för att sedan återkomma till sommaren för en lite längre vistelse. Boende har de på en gård i Vallstena.

Smaklösa lockar
Paret upplever helst ön till fots och drar sig inte för milslånga promenader genom öns socknar.
Den här dagen vandrade de bland gårdar och skog i Ardre.
- Det är en skogssocken, men här finns också ängar och hav. Ardre har lite av allting, konstaterar Lennart Flodström.
Annars lockas paret av de årliga marknaderna i Fårösund och Slite.

"Det regnar kor"
Och för Lennart finns det ytterligare ett skäl att resa till ön: livespelningar med kultbandet Smaklösa.
- Bästa Smaklösa-låten... Jag har fastnat för "Det regnar kor". Men "Marteboljuset" och "Kärringjävel" är också bra, säger Lennart Flodström.

Det våras för årets socken

På gården bakom den gamla lärarbostaden härjar Marie Nilssons chihuahuor. Några hundra meter bort längs vägen gör svägerskorna Britt-Marie och Katarina Botvalde uthyrningshuset fint till sommarturisterna. Det är en helt vanlig förmiddag i Ardre, årets socken 2008.