Diabetessjuk var inte vid medvetande efter vård

Efter vård vid lasarettet skickades diabetessjuka Gunhild Nilsson hem till serviceboendet Pjäsen. Men när hon kom fram var hon inte kontaktbar.

Gotland2007-03-28 06:00
- Jag pratade med henne, men hon var helt borta och svarade inte. Min tanke var att hon var trött och att hon sov. Hon kom ju från sjukhuset , säger sonen Lennart Nilsson.
Prover som togs vid Pjäsen visade att blodsockervärdena var långt under det normala
Tidigt på fredagsnatten slog personalen vid serviceboendet på Pjäsen larm om att 85-åriga Gunhild Nilsson var i behov av akut vård och en ambulans hämtade henne för färd till lasarettet.
När Gunhild Nilsson kom in till akuten gick det först inte att komma i kontakt med henne.
- Mamma har ju diabetes och jag misstänkte att hon närmade sig insulinkoma, säger Lennart Nilsson.
Åtgärder sattes in och senare kunde Gunhild Nilsson flyttas till en avdelning på sjukhuset för fortsatt vård, berättar Lennart Nilsson som var med under natten. Senare på fredagseftermiddagen kom han tillbaka till sjukhuset för att träffa sin mamma.
- Då var hon kontaktbar. Hon fick dropp, och jag kände mig lugn.
Bedömningen som Lennart Nilsson gjorde då var att Gunhild Nilsson var på bättringsvägen och på lördagen ringde han upp lasarettet för att höra hur hon mådde.
- De sa att allt var okej, och att de planerade hemfärd på söndagen, säger Lennart Nilsson.
Sjuktransporten var beställd till 11.20 på söndagen och Lennart Nilsson var på plats utanför Pjäsen för att ta emot tillsammans med sjukvårdspersonalen. En halvtimme senare var transporten framme, men när Gunhild Nilsson skulle få hjälp till rullstolen visade det sig att att hon inte mådde bra.

Ingen kontakt
- Jag tog i hand och pratade med henne, men hon var helt borta. Hon brukar svara, men inte nu.
Även Maud Sevelin som är sjuksköterska vid Pjäsen såg att Gunhild Nilssons inte mådde bra.
- Det var något som inte stämde, Gunhild var blek, trött och sov, och jag misstänkte lågt blodsocker. Det är alltid en fara när blodsockret sjunker för en diabetiker, säger Maud Sevelin.
Efter blodprovstagning visade det sig att värdena var långt under det normala. Mot blodsockerfallet fick Gunhild Nilsson socker i form av honung och saftdroppar, och efter hand började hon piggna till. Något senare kunde hon äta mat och hämta sig, berättar Maud Sevelin. Lennart Nilsson är besviken över vården vid lasarettet. Under de drygt tre dygnen misstänker han att Gunhild Nilssons blodvärden aldrig kom upp till de nivåer som de borde.
- Jag tror att de legat lågt hela perioden, hon har varit trött och inte sig själv efter utskrivningen. Det kostar bara ett stick i fingret att göra ett blodsockerprov, säger Lennart Nilsson.
Bedömningen att Gunhild Nilsson var tillräckligt bra för att lämna vården gjordes halv nio på söndagsmorgonen.
- Vi gjorde bedömningen att hon var tillräckligt återställd för att skivas ut, säger läkare Sven Montelius.
Vid lasarettet görs regelbundna kontroller av blodsockervärdet på patienter som har sockersjuka.
Han anser att om någon förändring i hälsotillståndet skett måste det ha varit senare, och att restiden mellan lasarettet och Pjäsen är tillräckligt lång för att tillståndet skulle kunna inträffa.
- Vid frukosten var hon kontaktbar, men det kan hända att hon fått en insulinkänning senare. Det kan gå fort och handla om minuter, det kan drabba alla som har diabetes, säger Sven Montelius.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om