Digital inventering av 224 fornlämningar

Det var Lennart Swanström och Ylva Engström från länsstyrelsen som ledde sockenvandringen i Othem. Lennart Swanström har själv arbetat med inventeringen i Othem under sommaren tillsammans med Åke Hultkvist.
När det gäller fornlämningar berättar Ylva Engström att det brukar finnas cirka 100 registrerade i varje socken men i Othem är det 224.
Man räknar inte varje grav utan ett helt gravfält kan räknas som en registrering.
Fornlämning kallar länsstyrelsen en lämning som är minst hundra år och varaktigt övergivendet behöver alltså inte bara vara riktigt gamla lämningar från exempelvis sten- och järnålder.
Inventeringen av ängs- och betesmarker har pågått under tre år och nu är man klar med årets inventering. Det är 8-10 personer som har inventerat på Gotland i år.
Många markägare har kanske undrat vad det är för folk som har vandrat runt i deras markerman hann nämligen inte med att informera under säsongen. Tidigare har det dock gått ut ett meddelande om att det skulle bli inventering. Ingen markägare har dock motsatt sig inventeringen.
<span class=MR>Direktiv 2002</span>
Arbetet görs i enlighet med regeringens direktiv 2002 som säger att länsstyrelserna ska inventera värdefulla ängs- och betesmarker. Inventeringarna kommer sedan att ligga som grund för att få fram åtgärdsplaner som markägaren kan få tilläggsersättning för. Genom inventeringen kan man på Jordbruksverket se hur mycket pengar Gotland behöver för att marken ska kunna skötas rätt.
Tidigare har det gjorts en ängs- och hagmarksinventering 1988-1991. Man kan nu se vad som har hänt med markerna under tio år.
I den förra inventeringen prickade man in 14 intressanta områden på Othemskartan men vid den senaste inventeringen blev det hela 46.
Den senaste inventeringen är dessutom helt digitaliserad. Inventerarna har utrustats med handdator från vilken uppgifterna sedan har skickats in till Jordbruksverket.
Tidigare inventeringar har resulterat i tjocka böcker men den här senaste kommer aldrig att tryckas upp utan kommer att finnas i en databas där intresserade kan hämta uppgifter.
Vissa områden på Gotland uppvisar en enorm artrikedom, Lennart Swanström berättar att det finns områden där det förekommer 40-50 arter per kvadratmeter.
Även träden kan gömma många arter i form av lavar och insekter.
<span class=MR>Nipsippan</span>
Det var Lennart Swanström som inventerade File Hajdar som är den största växtplatsen i landet för nipsippan som råkar växa där Cementa vill bryta kalk. Swanström berättar att när han arbetade med inventeringen var ärendet uppe i regeringsrätten:
Jag tyckte att det var extra viktigt att området blev ordentligt inventerat så att man i efterhand kunde se vad som hade gått förlorat.
Nu gick det inte så illa utan nipsippans växtplats blev skyddad.
Det visar vilket starkt skyddsinstrument Natura 2000 är och det är glädjande, påpekar Ylva Engström.
Under inventeringen av File Hajdar upptäckte Lennart Swanström att Cementas kalkbrott där har utökats med 100 hektar under tio år.
Inventering. Den senaste inventeringen är helt digitaliseradinventerarna har utrustats med handdator från vilken uppgifterna sedan har skickats in till Jordbruksverkets centraldator.
Halvmur. Den här ovanliga halvmuren med gärdsgård ovanpå finns precis i gränsen till File Hajdar. Ofta ser inventeraren spår efter det gamla odlingslandskapet i terrängen.
Sockenvandring. Här besöks betesmark vid Busarve, Othemars i Othem. Från vänster: Mats-Ola Othberg, som var den enda sockenbon som kom till sockenvandringen, Ylva Engström och Lennart Swanström som båda arbetar vid länsstyrelsen.Foto: Ulf Glimfalk