In expectatione mortis, i väntan på döden, är ett skådespel om att göra upp med sitt liv och sina synder. Scenen är en skärseld, en samlingsplats för de som lämnat jordelivet men ännu inte gjort sig förtjänta av den eviga vilan.
- Abstrakta scener ur deras liv spelas upp. De illvilliga smådjävlarna både gestaltar och dömer dem, berättar regissören Ida Wahlgren.
Just det abstrakta är centralt. Dansen, elden och de fysiska effekterna står i första rummet, medan dramaturgin vilar i bakgrunden.
- Folk ska inte gå därifrån och analysera handlingen som i klassiska pjäser. De ska hellre lämna ruinen utan att veta riktigt vad de sett, bara att de upplevt något, säger Ida Wahlgren.
15 skådespelare, eller kanske snarare artister, förverkligar Ida Wahlgrens skapelse. Några är hennes gamla kursare från Vendelsbergs teaterskola, andra är vänner från gycklargruppen Leer. Två av dem är hennes egna elever från Donnergymnasiet i Klintehamn.
- Det är otroligt att jag lyckats skrapa ihop så många duktiga skådisar, som dessutom ställer upp ideellt. Därför kan vi erbjuda vår show gratis till publiken, vilket är viktigt för mig, säger Ida Wahlgren.
Miljön i St:a Karin har också en central roll i uppsättningen. Upplyst av eldslukarnas lågor blir kulissen både vacker och lite kuslig. Ida Wahlgren avslöjar att hon fått en väldigt personlig relation till den gamla kyrkoruinen under repetitionerna.
- De andra tycker det är lite obehagligt att jag börjat tilltala ruinen som "hon". Men jag gillar henne, Karin. Hon är så himla fin.