"Dålig politik oavsett om man är för fler privata utförare eller ej", menar oppositionsrådet Meit Fohlin (S). "Ett sätt att få fram bästa sättet att erbjuda de tjänster som regionen har", anser regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C). Det råder djup oenighet om den utmaningsrätt som regionfullmäktige ska fatta beslut om vid sammanträdet under måndagen.

– Mer plakatpolitik än effektiv näringspolitik, säger Meit Fohlin.

Om att oppositionen tidigare drev igenom en återremiss som fördröjt ärendet säger Eva Nypelius:

– Rent okynne.

I stället för att regionen pekar ut ett område som man vill konkurrensutsätta öppnar man för att företag ska få ta initiativ. Beslutet ligger alltjämt hos regionen och accepteras en utmaning ska upphandling genomföras enligt sedvanliga regler i Lagen om offentlig upphandling (LOU).

– Syftet är framför allt att pröva om verksamheter inom regionen drivs på bästa sätt, med hänsyn till kvalitet och kostnad, framhåller Eva Nypelius.

Meit Fohlin menar att systemet riskerar att ta tid och administration i anspråk utan att det kanske leder till något. Hon pekar också på risken för att "russinen plockas ur kakan", alltså att Region Gotland blir kvar med delar som kostar mest.

– Det är bättre att lägga tid på att utveckla våra verksamheter och då självklart också se om något lämpar sig bättre i annan regi. Sådant gör vi ju redan, fortsätter Meit Fohlin.

Skillnaden, menar hon, ligger i var initiativet ligger – och som en följd av det hur genomtänkt en konkurrensutsättning kan tänkas bli.

Kan de se någon bärighet i motståndarens argumentation?

– Jag kan se poängen med att flirta med näringslivet när det jagas placeringar i Svenskt Näringslivs ranking, svarar Meit Fohlin.

På frågan om det finns något befogat i oppositionens farhågor svarar Eva Nypelius:

– Egentligen inte. Det är alltid den ansvariga nämnden som bedömer de utmaningar som kommer in och om det är lämpligt att gå vidare med en upphandling.

Myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vissa andra lagbundna uppgifter är undantagna utmaningsrätten. En utmaning är ingen garanti att få uppdraget. Exempel finns på lokala småföretagare som utmanat, men fått se någon större koncern vinna upphandlingen.

Kommunal, med 2 300 medlemmar, ser utmaningsrätten som ett hot:

– Det skapar oro. Man vet inte var eller när utmaningarna kommer och i förslaget till beslut handlar det om att gå längre ner än på enhetsnivå. Delar av en verksamhet kan alltså utmanas och enskilda arbetstagare får leva i osäkerhet, säger sektionsordföranden i Kommunal, Pia Malmros.

Företagarna, däremot, vill ha utmaningsrätten.

– Gotland är fullt av innovativa småföretagare och detta är ett sätt för regionen att ytterligare ta tillvara på de idéer och lösningar som finns på ön, menar Nancy Yussef, ordförande för Företagarna på Gotland.

Hon ser utmaningsrätten som "ett viktigt signalvärde" till de lokala företagen och skriver i mejl till GT att det finns "en stor potential att få in fler företag på den offentliga marknaden".

Dåvarande kommunen Gotland införde utmaningsrätt 2008, men den avskaffades 2010 efter maktskifte. En enda utmaning, om lasarettskiosken, hade då lett till förändring. I november 2018 beslutade den nuvarande majoriteten om uppdraget att åter införa utmaningsrätten. Nu ska fullmäktige besluta om riktlinjerna, sannolikt i oenighet och efter votering.