Djuren tvingas äta halm
Sommartorkan har gjort att den gotländska spannmålskörden blir mycket lägre än normalt.Ulf Sjögren vid Pilungs i Mästerby har varit bonde i 30 år och räknar det här årets skörd bland dem fem sämsta han haft.
Enligt Bernt Pettersson, Lantmännen i Klintehamn, rör sig årets skörd om endast 80 procent av en normalskörd. Det innebär att det inte kan bli fråga om att sälja till fastlandet eller exportera.
Växtodlingsrådgivare Göran Kviberg, Hushållningssällskapet, tycker dock att Gotland klarat sig bättre än till exempel Skåne även om torkan gjort att det blir jättedålig skörd här.
- Höstoljeväxterna ger hyfsad skörd och höstsäden någorlunda, säger han. Men vårsäden ger troligtvis mellan 30 och 40 procent lägre skörd än normalt.
1994 lika dåligt
Bernt Pettersson, som arbetar på Lantmännen i Klintehamn, har sett tillbaka i skördestatistiken. För vetet får man gå tillbaka till 1997 och 1994 för att komma ner i lika dåliga skördar som i år. För vårkorn, som är den största grödan här, var 1994 ett dåligt år, jämfört med i år. Av de 35 000 hektar spannmål som odlas på ön är cirka 14 000 hektar korn.
- Skörderesultatet kommer att få återverkningar eftersom vi inte kan exportera som vi brukar, säger Bernt Pettersson. Cirka 35 000 ton spannmål går till fastlandet eller exporteras under normalår. Men det blir inget av i år. Skördarna i år räcker ungefär till vad som går åt här, cirka 150 000 ton.
Vid Pilungs i Mästerby har Ulf Sjögren skördat det mesta, men har ännu lite korn och vårraps kvar.
- Det blir cirka 60 procent av en normalskörd i år, säger han. Men jag tycker inte vi drabbats hårdast här i alla fall. Vi fick lite mer regn i våras och det finns andra delar av ön som haft lidit mer av torkan än vi.
Får avverka skog
Under ett så här pass dåligt skördeår blir det istället att ta till och avverka skog i vinter. Det kommer Ulf Sjögren att behöva.
Familjen Pettersson vid Bryor i Tingstäde har måst börja köra ut vinterfodret till sina djur som går ute - två balar om dagen. Det är en månad tidigare än normalt.
- Vi måste visserligen ta till vinterfodret varje år, men i år är det tidigare än vanligt, säger Tomas Pettersson. Vi har drygt 160 djur, dikor och tjurar. Jag har hört bönder som talar om att slakta ut, men det vill vi helst inte ta till.
Han berättar att man vid Bryor kommer att ta till halmen som djurfoder eftersom det blir ont om foder. Halmbalarna plastas in som ensilage och sedan sprutas ammoniak in för att göra halmen smakligare för djuren samt ta bort hårdheten och frigöra halmens näring.
Tomas Pettersson samt föräldrarna Inger och Yngve har tröskat klart allt utom myren och räknar med en tredjedel mindre spannmålskörd än normalt.
- Första vallskörden blev någorlunda, den andra blev ingenting, säger Tomas. Nu hoppas vi på att få en tredje skörd. I år har vi fått 700 ensilagebalar mot 1 100 i fjol.
Gunvor och Anders Berglund i Lokrume har använt sig av halmbalar med ammoniakinsprutning i flera år.
- Det är en man i Skåne som åker runt och sprutar in ammoniak i balarna, säger Gunvor. Han kommer hit om några veckor och vi är flera lantbrukare som anlitar honom. Jag tycker det är bra alternativ till ensilage eftersom sån "lyxkonsumtion" inte behövs till alla djur. Halmen blir näringsmässigt som senskördat hö. Trots årets dåliga skörd har vi sett om vårt hus och kommer att utfodra djuren (mjölkkor, dikor och ungtjurar) med ensilagespannmål, majs och 540 halmbalar med insprut av ammoniak.
Så jobbar vi med nyheter