Döda djur och slaktavfall ger värme i Karlskoga

Tidigare kördes självdöda och avlivade sjuka djur och slakteriavfall med båtarna till fastlandet varje dag. Men för ett par år sedan fick slakteriet i Visby en så kallas biomalanläggning som gör att transporterna inte blir lika många.
När Tage Norbeck tömmer containern med döda djur mot konverteringsavdelningen så tas det hjärnprover på de djur som har ett rött band runt ena benet. Det är kor som är äldre än 24 månader och lamm över 18 månader. Sedan hamnar kadavren i en kross och därefter mals de ned till partiklar på högst 16 millimeter. Samma sak sker med slakteriets avfall.
Totalt blir det 20-25 ton om dagen, fem dagar i veckan.
-Sedan sätter vi till myrsyra så att det blir en gegga av blandningen. Den lagras sedan i en silo och när vi kommit upp i 50 ton så fraktas det till förbränning på fastlandet, berättar Kurt Hallbom.
Reglerna kring förbränningen är mycket rigorösa till följd av smittrisken. Det processvatten som blir på slakteriet måste också skickas med till fastlandet. Det mesta levereras till ett värmeverk i Karlskoga.

Döda djur och slaktavfall ger värme i Karlskoga

Djurkadaver och slaktavfall eldas och blir till värme.Men inte på Gotland.-Jag hade gärna sett att vi haft en sådan anläggning på Gotland. Men nu måste vi köra avfallet till fastlandet, säger Kurt Hallbom, platschef på Scans slakteri i Visby.