För dödsbon där lantbruksenheter ingår gäller särskilda regler. Lantbruksfastigheterna ska ha avvecklats senast fyra år efter det att dödsfallet inträffat. Reglerna har införts för att begränsa antalet fastigheter som ägs av dödsbon, eftersom det anses skapa olägenheter både för myndigheter och samhälle. När lagen trädde i kraft 1989 var cirka 30 000 jord- och skogsbruksfastigheter dödsboägda.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och ser till att ärvdabalkens regler följs.
I det aktuella fallet dog fastighetsägaren 2001. Det dröjde dock 15 år innan länsstyrelsen fick kännedom om att den döde fortfarande stod som lagfaren innehavare av tre fastigheter på södra Gotland.
Som enda dödsbodelägare stod den avlidnes son. Länsstyrelsen sände 2016 ett rekommenderat brev där man informerade om ärvdabalkens regler och att en avveckling måste vara genomförd senast 2017.
Brevet löstes dock aldrig ut hos Posten. Först i april 2020 fick länsstyrelsen kontakt med sonen. Han fick en ny tidsfrist. Dödsboets fastigheter skulle vara avvecklades senast hösten 2020.
Länsstyrelsen har dock inte fått någon bekräftelse på att de tre fastigheterna har fått nya ägare. Sonen har ursäktat sig med att han varit utomlands. Han fick då en ny tidsfrist, 21 december 2021. Men när länsstyrelsen i mars 2022 kontrollerade Lantmäteriets fastighetsdatabas stod dödsboet fortfarande som ägare.
Länsstyrelsen har nu vänt sig till förvaltningsrätten med en begäran om att få ett vite om 5 000 kronor utdömt.