Dokusåpakaxig eller bildad?
Har svenska elever blivit kaxiga besserwissers utan kunskaper och bildningsgrund för sina argument och värderingar? Detta var en av frågeställningarna när branschorganisationer inom läromedelsbranschen bjöd in till seminarium igår.
- Men vi ser ett fenomen bland svenska elever. De visar allt mer kaxighet och allt mindre kunskap. En självsäkerhet som inte behöver bottna i självkänsla. En vet- och kan allt-mentalitet. En deltagare i en dokusåpa sa det väldigt bra i ett avsnitt. Hon sa "jag är med i varje avsnitt för att jag alltid säger något. Det behöver inte vara intressant, men jag säger alltid något. Det kan stå som symbol för vad vi menar med dokusåpakaxighet.
Arrangörerna gick också ut med att många svenska barn ser oftare på dokusåpor än de läser läxor. De nämnde också uppgifter om att 34 824 barn i åldrarna 3-14 ser Paradise Hotel, och ville som arrangörer att debattdeltagarna skulle diskutera vad det här innebär för framtiden. Frågeställningarna löd exempelvis: Vart är vi på väg? Kommer morgondagens samhälle att värdera yta och attityd högre än meriter och kunskap? Skapar vi en dokusåpakaxighet, en säkerhet som inte bottnar i kunskap?
Debattörernas svar tog dock inte avstamp i just dokusåpornas roll, men de bekräftade att även lärare och elever själva kan känna igen "dokusåpakaxigheten". Svaren blev en diskussion om bildning, och vad som brustit i skolan eftersom elevernas reslutat försämras.
Svenska skolor halkar efter
Förra hösten redovisades flera svenska och internationella undersökningar av elevers kunskaper, som visade att svenska skolor halkat efter. De svenska eleverna hade dessutom tappat kunskapsmässigt jämfört med motsvarande elevkullar i början och under mitten av 1900-talet. Antalet icke godkända elever ökar och läsförståelsetesten har försämrats i tio år.
Enligt de båda lärarfackens representanter i debatten beror det främst på för måga obehöriga lärare i skolorna.
- 20 procent av alla som arbetar som lärare är obehöriga och 26,4 poäng av de obehöriga har inte en enda högskolepoäng. Det här är helt avgörande för skolans sämre resultat, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.
- Det behövs lärare med fem års utbildning. Håller vi inte fast vid det riskerar vi snart analfabetism i Sverige. Inte bara i fråga om läskunnighet, vi riskerar demokratiska analfabeter som inte känner sig trygga i att stå för åsikter och värderingar som de tillskansat sig genom kunskap, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Enligt Farmen-vinnaren Christian Gergils beror på elevernas sämre resultat på att skolsystemet likriktar eleverna.
- Det måste finnas fler friskolor. Dagens skolsystem styrs som en planekonomi och stöper alla i samma form. Även lärarna. Jag tycker absolut inte att alla måste vara behöriga. Det viktiga är att hitta engagerade personer som vill vara lärare, och studierna måste anpassas mer till vad som händer ute i samhället. Använd elevernas intresse för medierna i skolan och utgå från dem i undervisningen.
Utnyttja elevernas intresse
Den sista punkten tyckte även Joni Lindgren från SVEA, Sveriges Elevråd, att skolan måste bli bättre på.
- Skolan skulle vinna på att visa större respekt för det som intresserar eleverna och utnyttja intresset istället för att motarbeta det.
En skola som det går väldigt bra för och som inte följt med i de nedåtgående trenderna är Rinkebyskolan. Både lärare och elever har utmärkt sig med goda resultat i tävlingar om bästa matteleverna, bästa skolbibliotekarien och så vidare. Moderator Stig-Björn Ljunggren började lite provocerande sitt samtal med skolans rektor, Börje Ehrs, med att fråga "barnen i Rinkeby, dom är det väl synd om?"
- Jag det framställs ofta som att det är synd om barn i invandrartäta skolor. Men för Rinkebys del är det fel. I framtiden måste alla kunna umgås med alla språk, alla etniciteter och alla kulturer. Det kan därför vara mer synd om dem som växer upp i segregerade miljöer, även rika och välmående. Barnen i Rinkeby får den mångkulturella kompetensen med sig automatiskt, vilket ger dem trygghet. Trygghet är jätteviktigt när det blir allt viktigare att kunna ingå i olika grupper och team med olika etniska bakgrunder.
- För att ge barnen trygghet har vi valt att satsa på bra lärare, det är dem som ger dem det. Vi har 100 procent behöriga lärare, egna läromedel och satsar mycket vårt skolbibliotek, säger han.
Så jobbar vi med nyheter