Han är van vid att sticka ut hakan. När den juridiska expertisen vill slopa nämndemännen går han till motattack och anklagar den för elitism. När han tycker att försvarsadvokater gör ett för dåligt jobb i rätten, drar han sig inte för att tala om det - och samtidigt sänka deras arvode.
Gillar du att provocera?
- Ja... ibland. Provokationen har ett egenvärde genom att den skapar debatt. Och kan man skruva till det eller överdriva lite så kommer folk fram ur sina gömmor och då vet man ju var man har dem, säger Mikael Mellqvist förtjust.
- Men som person är jag faktiskt ganska konfliktkänslig och vill helst att folk ska vara sams. En debatt ska vara lite som en hockeymatch. Medan den pågår tacklar man varandra så det skvätter om det, men efteråt ska man kunna tacka varandra för god match. Man måste skilja på sak och person.
Olika roller
Nu börjar han blogga för helagotland.se. Räkna med en och annan brandfackla, men framför allt hoppas han skapa större förståelse för vad domstolarna gör och hur de tänker.
- En domstols huvudsakliga sätt att kommunicera med omvärlden är via domar. För 20-30 år sedan var det därmed punkt och en domare som fick en mikrofon uppstucken under näsan sa bara "du får läsa domen". Men det där har ändrat sig. Vi som är i verksamheten har en förklaringsbörda, som inte är obetydlig.
På bloggen hoppas han också kunna förklara omdebatterade beslut. Som till exempel fallet med den uppmärksammade misshandeln på Max nyligen där tingsrätten inte ville häkta den misstänkte gärningsmannen. Åklagaren gick i taket, medan Mikael Mellqvist försvarade lagmannen som fattat beslutet.
- Det är viktigt att ha koll på rättsväsendets olika roller. Polisens och åklagarens roll är att bekämpa och beivra brott. Det är inte vår roll: vi ska pröva om det är något brott över huvud taget. En brottsling är inte brottsling och ett brottsoffer är inte brottsoffer förrän domstolen kommit fram till det, säger han.
Dubbeljobbar
Vid sidan av jobbet som chef för Gotlands tingsrätt är Mikael Mellqvist en flitig författare av studentlitteratur - och dessutom hedersdoktor vid Stockholms universitet.
Hur mycket jobbar du?
- Jag vet inte, jag har inte mätt det. Jag delar inte in min tid i jobb och fritid, utan det går i varandra. Och det låter nördigt, men att skriva böcker ser jag mer som en hobby. Dessutom har jag privilegiet att inte ha ett niotillfemjobb, utan jag kan styra min tid själv. Men ibland blir det too much. Då tänker jag "Kan ingen bara släppa ner mig på Gotska sandön och låta mig vara ifred".
* DU HITTAR BLOGGEN HÄR!