Donners tillkomst gav både fördyring och förbättring

År 2001 är det år som granskats.
Lite tidigt med tanke på att verksamheten är relativt nystartad, tycker man från Donnerhållet.
Chefen för den kommunala gymnasieskolan, Alf Nilsson, hälsar rapporten med tillfredsställelse. Han har fått ägna mycket tid åt att försöka förklara förhållandet mellan den kommunala skolan och Donnerskolan.
Det har överhuvudtaget varit mycket "snack" och det är för att ge ett faktaunderlag för diskussionerna som rapporten tagits fram.
Nu finns då alltså ett opartiskt framtaget material som innehåller en hel del jämförelser. Men det poängteras att det inte har varit lätt att göra dessa jämförelser.
Skillnad i ansvar
Det finns en stor skillnad när det gäller ansvaret för de olika skolorna.
Det poängteras att kommunen har ett helhetsansvar för att erbjuda ungdomarna i kommunen utbildningar på nationella eller individuellt program.
Finansieringen ligger på kommunen oavsett om utbildningen sker i egen regi, i annan kommun eller i frigymnasium.
Friskolans ansvar sträcker sig bara inom den egna skolan, för de elever som valt att gå på något av de program skolans erbjuder.
Ökade kostnader
Gotlands kommuns kostnader för Donnergymnasiet uppgick 2001 till 25,2 miljoner kronor. Någon uppgift om hur mycket Donnereleverna skulle ha kostat om de valt att gå i den kommunala skolan finns inte.
Det sägs i rapporten att ena av förklaringarna till de kraftigt ökade kostnaderna inom gymnasieskolan är etableringen av Donnergymnasiet.
Det är eleverna som har vunnit, säger Birgit Eldh, VD för Donnergymnasiet.
Hon berättar hur hon och hennes kollegor i början av 90-talet såg hur ungdomarna blev fråntagna resurser på grund av att andra grupper i samhället tog för sig mera.
Jag ser positivt på att det gått mer pengar till ungdomarna nu, säger Birgit Eldh.
Vill ha skillnaden
Att det finns skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan är också naturligt.
Vi vill ju inte vara en kommunal skola, vi vill vara en annorlunda skola, poängterar Stefan Sandqvist, Donnergymnasiet.
Att jämföra ekonomin har varit lättare än att jämföra kvalitén. En post där man hittar stora skillnader i kostnader gäller lokalerna.
Den kommunala skolan ligger betydligt högre än Donner. Dyrast är Lövsta landsbygdsgymnasium där lokalkostnaden per elev bleb 40 000 kronor. På Donnergymnasiet är lokalkostnaden så låg som 7 100 kronor per elev och år.
Billigast i den kommunala sfären är Richard Steffengymnasiet med 9 800 kronor per elev. Men där blir det snart en helt andra siffror. Ett stort nybygge håller ju på att färdigställas.
Donnergymnasiet har medvetet hållit ner lokalkostnaderna för att i stället kunna satsa mer på undervisningen och till exempel en utlandsresa för eleverna.
I rapporten konstateras att de kommunala rektorerna har mycket begränsade möjligheter att hålla nere lokalkostnaderna. Det är den politiskt styrda beslutsapparaten som bestämmer om lokalerna och där är ambitionsnivån hög då det gäller lokalernas kvalitet.
Oroväckande trend
En sak som man tittat på i rapporten är om de elever som lämnar gymnasiet har en grundläggande behörighet till högskolan eller ej.
Det visar sig att snittsiffran på Gotland är 78 procent. Specifikt för Donner är den 70 procent.
Det är ett lägre snitt än både landsbygdskommuner och samtliga kommuner.
Detta är en oroväckande trend, heter det i rapporten.
Dyrare och bättre. Tillkomsten av Donnergymnasiet har gjort gymnasieskolan på Gotland dyrare - och bättre.