Dörrfabriken i Hemse slår igen för gott

Fabriken som nu bommas igen har mycket gamla anor. Redan i slutet av 1800-talet fanns det verksamhet i form av tillverkningsindustri i fabrikslokalen. I modern tid drevs fabriken av först Owe Pettersson under många år, därefter bytte företaget namn till Hemse Modul och sedermera Jutlandia.
I slutet på 1980-talet hade fabriken sin glansperiod med ett 40-tal anställda. Men i höstas gick det inte längre. Hemse Jutlandia hade under en rad av år försökt att få lönsamhet på tillverkningen av framförallt ytterdörrar.
Dotterbolaget Hemse Dörrproduktion, som Gotlandsstillverkningen låg under, gick efter flera turer i konkurs. Personalstyrkan som bestod av ett 20-tal personer varslades om uppsägning. I dag finns det bara en anställd kvar som hjälper till med bl a fastighetsskötsel.
En av delägarna var fram till och med årsskiftet Torgny Pettersson, Hemse, som då sålde sin andel till huvudägaren Jutlandia i Danmark.

Spekulant fanns
Sedan konkursen har han hjälpt konkursförvaltaren, advokat Richard Ploman, med att försöka sälja fabriken. Men det har inte gått.
- Nej, nu har jag gett upp. Det är bara att inse att det inte finns någon som vill satsa på en ny verksamhet i fabriken. Vi hade en mycket intressant spekulant, som dock hoppade av. Nu återstår bara att stänga igen fabriken, säger Torgny Pettersson.
Det enda uppdrag som återstår för hans del är att fortsätta och försöka sälja allt material som fortfarande finns kvar i fabrikens lager.
- Vi räknar med att ha åtminstone två utförsäljningar ytterligare. Det finns fortfarande en hel del virke och annat att sälja.
Till att börja med kommer lokalen att stå helt tom. Men det finns ändå en del förhoppningar hos de danska ägarna att fastigheten ska kunna säljas.
- Den är i bra skick och lämpar sig utmärkt för all form av tillverkningsindustri eller någon form av hantverk. Man kan också tänka sig att få in flera olika verksamheter i lokalen, menar Torgny Pettersson.

Sorgligt
Han tycker själv att det är sorgligt att dörrfabriken efter alla år nu inte finns längre. Men menar att det är svårt att hitta någon direkt orsak till den negativa utvecklingen.
En av orsakerna till att det inte gick ihop var att kostnaderna sköt i höjden, framförallt på fraktsidan.
- Konkurrensen sker inte på lika villkor när vi hade en miljon mer i årskostnad för frakt jämfört med fastlandsföretagen. Vi hade dyra frakter båda vägarna. När det inte går att höja priserna på grund en alltför hård priskonkurrens är läget låst. Med lägre fraktkostnader hade många gotländska tillverkningsföretag klarat sig bättre, menar han.