"Dra nu, det är kallt"
- Visst är det kallt men det är roligt och viktigt att känna på hur det är, sa livräddaren Mia Peterson efter att ha räddat sig själv upp ur vaken.I går hade Svenska Livräddningssällskapet den årliga övningen i brottet i Follingbo. Flera kastade sig modigt i vaken.
Foto: Tommy Söderlund
- Dra nu, det är kallt här nere, skrek Tord. Ta i allihop på en gång.
Och pojkarna drog. Snöret blev halt och Tord rubbades inte ur fläcken. Men när han själv hävde sig upp på simbojen gled den lättare på isen och pojkarna triumferade när de såg att han var tillräckligt långt ifrån den farliga isvaken.
Förlängda armen
Om det nu inte finns någon boj till hands så finns det ett annat sätt att rädda den som har råkat falla i vaken, "den förlängda armen".
Man tar halsdukar, eller andra klädesplagg, och knyter ihop till ett rep. Sedan lägger man sig på mage, håller i varandra och drar.
Detta moment klarade också barnen som demonstrerade livräddningen på Tord.
Kölden känns senare
Lena Jacobsson och Mia Peterson var tuffa och hoppade i vaken utan våtdräkter. Ett tält fanns på plats för snabb omklädning, men Mia föredrog att klä om utanför tälten alldeles intill den stora snövallen.
- Det finns inget tält ute i verkligheten, sa Mia. Jag kastar av mig de våta kläderna här. Kölden känns inte förrän lite senare.
Och hon hade så rätt. När kroppen väl reagerade på kylan, ja, då hade Mia redan torra och varma kläder på sig.
Hon testade att ta sig ur vaken med ryggsäcken på för att se hur lätt det är att rädda sig själv om man är på långfärdstur på skridskor.
- Den här ryggsäcken är lite fusk, sa Mia. Jag skulle ha haft skridskor och andra tunga saker i den. Nu är den bara fylld med tyngder.
Vinterns höjdpunkt
Under hela året tränar både vuxna och unga livräddare inomhus en gång i veckan.
Detta är höjdpunkten under vintern, när man ska praktisera i verkligheten. Men det var, som sagt, inte så många ur barngruppen som kunde den här dagen. De barn som var med i går var dock mycket aktiva och svarade rätt på alla frågor och hjälpte till med livräddningen.
- Vad är det för skillnad på kärnis och "vanlig is", frågade Tord.
Det visste alla. Kärnisen är den som är genomskinlig som en fönsterruta och som bildas av kylan. Den andra isen som är lite frostig har bildats av att snö har lagt sig på den tunna isen när vattnet först fryser till.
Själva kärnisen ska vara en decimeter tjock för att man ska kunna känna sig trygg på den och snöisen ska vara minst två decimeter tjock.
Det visste alla som deltog i övningen i går.
Isvett
Var aldrig ensam på isen.
Ha alltid med isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen.
Prova alltid isen med ispik om du är osäker.
Gå aldrig på is om du inte är säker på att den håller. Kärnis ska vara minst tio centimeter tjock.
Tänk på att nyis, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.
Lär dig var isens svaga platser : vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.
Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen.
Källa: Svenska Livräddningssällskapet
Var aldrig ensam på isen.
Ha alltid med isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen.
Prova alltid isen med ispik om du är osäker.
Gå aldrig på is om du inte är säker på att den håller. Kärnis ska vara minst tio centimeter tjock.
Tänk på att nyis, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.
Lär dig var isens svaga platser : vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.
Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen.
Källa: Svenska Livräddningssällskapet
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!