Drabbade grannen: VÄgar kommunen leka med folks hÀlsa pÄ det hÀr sÀttet?

– Om kvigor som vĂ€ger sexhundra kilo dör av att dricka det hĂ€r vattnet, dĂ„ kan man ju bara tĂ€nka sig vad som hĂ€nder med en mĂ€nniska, sĂ€ger Jonas Kysinger, bonden som Ă€ger de förgiftade kvigorna i Vall.

Beteshagen. En kilometer i den riktningen ligger SödervÀgs brÀdgÄrd, sÀger Jonas Kysinger och pekar.

Beteshagen. En kilometer i den riktningen ligger SödervÀgs brÀdgÄrd, sÀger Jonas Kysinger och pekar.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2009-08-29 04:00
Jonas Kysinger visar betespumpen i hagen dÀr ett 30-tal av hans kvigor betat i sommar. En kviga dricker mellan 30 och 50 liter vatten per dag under sommaren, beroende pÄ vÀderleken. En dag i början av juni upptÀckte Jonas fru Karro att nÄgot inte stod rÀtt till med en av kvigorna.
- Vi Ă€r nere och tittar till dem varje dag i hagen, sĂ€ger Karro. Den hĂ€r dagen var det en kviga som lĂ„g och var dĂ„lig. Vi ringde veterinĂ€ren och kvigan dog under behandlingen. Dagen efter var det en ny som var dĂ„lig. DĂ„ bestĂ€mde vi oss för att flytta dem frĂ„n hagen.
- Vi hade ett trettiotal djur i den hĂ€r hagen i sommar, sĂ€ger Jonas. Av dem har en tredjedel dött, och en tredjedel visar mer eller mindre tydliga symptom.
PĂ„ familjen Kysingers bondgĂ„rd, Kysings i Vall, har man i dag ungefĂ€r 400 nötdjur. GĂ„rden Ă€r en av Gotlands fem största mjölkproducenter. För bara ett par Ă„r sedan satsade familjen flera miljoner kronor pĂ„ en ny ladugĂ„rd.

Kreosot i grundvattnet
Beteshagen ligger ungefÀr en kilometer frÄn den ökÀnda SödervÀgs brÀdgÄrd, precis i avrinningsomrÄdet. Under flera decennier har brÀdgÄrden lÀckt kreosot ner i grundvattnet.
Djuren som dog hade fÄtt levern och njurarna utslagna, och veterinÀren Annika Melin som tagit hand om dem konstaterar att det rör sig om förgiftning.
- Det Ă€r svĂ„rt att svara pĂ„ vad som orsakat förgiftningen innan vi fĂ„tt provsvaren. Den 18 september ska de vara klara, men man vet aldrig, sĂ€ger Annika Melin.
Kan man utesluta att det Àr giftiga vÀxter som Àr orsaken?
- Ja, vi har kontrollerat betet och det finns ingenting sĂ„dant dĂ€r.
Och giftet frÄn SödervÀgs brÀdgÄrd?
- Vi har med det ocksĂ„ som en teori givetvis, men vi vill inte peka ut nĂ„gon pĂ„ det viset Ă€nnu.
Grannen Per Ekdahl har under de 23 Är han bott hÀr precis som kvigorna druckit av det hÀr grundvattnet. I Är har det varit drickbart, men till och frÄn genom Ären har vattnet varit otjÀnligt.
- Miljökontoret var hĂ€r och tog prover för fem Ă„r sedan, sĂ€ger Per. Proverna visade att det finns kreosot i vattnet, men de sa att det inte var hĂ€lsofarliga mĂ€ngder. Men vi som bor hĂ€r vet ju att nĂ€r det Ă€r som vĂ€rst, dĂ„ luktar vattnet telefonstolpe. Det gĂ„r inte att anvĂ€nda.
- Jag vill inte spekulera kring det hĂ€r förrĂ€n jag vet sĂ€kert, fortsĂ€tter Per. Men om det Ă€r sĂ„ att det Ă€r vattnet som dödat de hĂ€r kvigorna, dĂ„ Ă€r det fanimej dags att agera. DĂ„ Ă€r det hĂ€lsofarligt vatten vi har hĂ€r. Och man undrar ju om de har mörkat frĂ„n kommunens sida. VĂ„gar man leka med folks hĂ€lsa pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet?

Fick betala sjÀlva
Jonas Kysinger berÀttar att han ringde till miljö- och hÀlsoskyddskontoret efter att kvigorna dött, men han fick beskedet att de inte var intresserade av att komma och ta prover.
Familjen Kysinger fick i stĂ€llet vĂ€nda sig till det privata företaget Pentacon för att kunna göra en analys av vad som förgiftat djuren. Detta har de fĂ„tt betala för ur egen ficka.
Hur stora vÀrden i pengar Àr det som gÄr förlorade för dig i och med det hÀr?
- Det hĂ€r Ă€r djur som var högdrĂ€ktiga och pĂ„ vĂ€g att kalva, sĂ€ger Jonas. Förutom veterinĂ€rkostnaderna och kostnaderna för provtagning och analyser har ju dĂ„ ett antal kvigor och kalvar gĂ„tt förlorade, dem mĂ„ste vi ersĂ€tta. Det rör sig om flera hundra tusen kronor.
Har ni försÀkringar som kan ersÀtta det?
- Nej. Jag frĂ„gade försĂ€kringsbolaget och förhandsbeskedet var ett nej. Det finns inget i försĂ€kringspapperen som tĂ€cker det hĂ€r.

Vill inte spekulera
Claudia Castillo, miljöstrateg pÄ miljö- och hÀlsoskyddsförvaltningen, var den som tog emot Jonas samtal nÀr han frÄgade om de ville ta prover.
- Vi har inte fĂ„tt detta som ett Ă€rende, sĂ„ jag kan inte uttala mig sĂ„ mycket om det, sĂ€ger hon. Men vi har bett dem som gör vattenproverna om att fĂ„ en analys.
Hur reagerade du nÀr du hörde att det var just i Vall detta hÀnde?
- Jag vill inte spekulera om det pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, sĂ€ger Claudia Castillo.
BrÀdgÄrden i Vall Àr ökÀnd för att under flera decennier ha lÀckt ut impregneringsmedlet kreosot. Kreosoten anvÀndes bland annat till att impregnera telefonstolpar.
Det giftiga Àmnet lÀckte sÄ smÄningom genom den porösa kalkstensgrunden, ner i grundvattnet. Vattnet har dÀrefter tidvis varit otjÀnligt för dem som bor i nÀrheten.
De nÀrmaste grannarna har ansökt om att kommunen ska dra en ledning till de fem hus som ligger i nÀrheten av brÀdgÄrden. Men hittills har kommunen sagt nej, och ocksÄ avslagit Per Ekdahls ansökan om att fÄ borra en ny brunn lÀngre bort.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om