"Vinterkräksjukan, det var vidrigt. Man tror att man ska dö när man inte kan sluta kräkas", säger Sara Lindblom, här med sonen Frans-Allan.
Vabruari är här, och smittspridningen antas öka under såväl februari som mars. Många är sjuka och småbarnsföräldrar vittnar om snoriga näsor, rethosta och vinterkräksjuka som redan är här.
– Vi hade den i mellandagarna hela familjen. Då gick tvättmaskinen och vi fick ställa in vårat nyårsfirande, säger Lina Billing.
Sara Lindblom gungar fart på sonen Frans-Allan och vittnar om mardrömmen:
– Vidrigt. Jag hade vinterkräksjukan. Även om man har haft den förut tror man att man ska dö, när man inte kan sluta kräkas.
Vabruari väntar och Sara Lindblom med sonen Frans-Allan kan se tillbaka på mardrömmen vinterkräksjuka. "Vidrigt", säger hon.
Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckorapport är det en cocktail av bakterier och virus som nu härjar. Det största utbrottet av mykoplasma på 30 år har däckat många, med feber, svår hosta och andningsproblem. På fastlandet har antalet fall av kikhosta ökat dramatiskt.
– Kikhosta har vi inget fall av i januari på Gotland. Det är vi glada för, säger Maria Amér, smittskyddsläkare hos Region Gotland.
Däremot fortsätter antalet rapporterade fall av RS-virus i landet att öka.
– Vi börjar se det här på Gotland också, säger hon.
RS-virus innebär störst risk för spädbarn, äldre och vissa riskgrupper. Flest antal fall i landet sett till befolkningsmängd under de senaste veckorna har också rapporterats bland barn under fem år, följt av åldersgruppen 75 år och äldre.
Smittskyddsläkare Maria Amér menar att det är extra viktigt att inte träffa äldre och sköra om man har symtom på sjukdom. Just nu härjar flera olika virus och bakterier.
Influensaepidemin är samtidigt igång, och den smittspridningen förväntas öka under kommande veckor, med en topp under februari och mars. Antalet intensivvårdade och avlidna med influensa i landet har ökat, men från låga nivåer.
– I december hade vi två fall, och under januari 15 fall, säger Maria Amér om de som provtagits och bekräftats på Gotland.
Utbrottet av vinterkräksjuka är igång i landet sedan vecka 49. Där fortsätter antalet bekräftade fall nu att öka varje vecka.
– Epidemin av vinterkräksjuka pågår, konstaterar Maria Amér.
Även smittspridningen av covid-19 pågår, men just nu på en lägre nivå än väntat för årstiden. Trenden i antalet fall av covid-19 de senaste veckorna är nedåtgående, så även andelen som behövt sjukhusvård. Antalet avlidna per vecka har varit relativt oförändrat under de senaste veckorna.
– Covid-19 ligger och puttrar men utan någon klar topp, säger hon.
I mellandagarna härjade vinterkräksjukan hemma hos familjen Billing. "Då gick tvättmaskinen. Vi fick ställa in vårat nyårsfirande", säger Lina Billing. Sonen Nils på gungan hade i veckan ont i halsen.
Karin Laurell-Herzog har två barn och berättar att de hittills klarat sig relativt lindrigt undan de sjukdomar som just nu går.
För att minska risken att bli smittad och att själv smitta andra är rådet att tvätta händerna noga, samt att stanna hemma om man är sjuk. Sedan pandemin är ändå inte februari värst – istället visar Försäkringskassans statistik att fler har varit hemma med sjuka barn i mars. Maria Amérs råd är att ta symtom på allvar och att visa stor hänsyn mot andra.
– Man ska vara extra omtänksam och se till att vara frisk när man ska umgås med äldre och sköra. Det är de första dagarna man smittar som mest, och då är det viktigt att hålla sig hemma, säger hon.
Lillebror Allan Billing vilar i vagnen utomhus efter att ha haft feber på natten.
Säsongen för vinterkräksjuka pågår normalt mellan november och april, med en topp under januari-februari.
Den som har barn som är halvkrassliga kan försöka jobba hemma, och aldrig skicka sjuka barn till skola eller förskolan.
– I dag var det bara 11 av 20 barn på vår förskola, säger Karin Laurell-Herzog och berättar att familjens två barn, peppar peppar, har klarat sig relativt bra den här vintern.
Att ha en bra dialog med förskolan, menar Maria Amér, är extra viktigt just nu i tider med mycket smittor.
– När är barnet piggt nog att gå tillbaka? Det behöver man som vårdnadshavare resonera med förskolan om, säger hon.
Mycket vabbande lär det bli denna månad – därav det numera etablerade smeknamnet ”vabruari”.