Sedan 2015 görs årliga inventeringar av fåglarna längs landets kuster. Fåglarna räknas på öar och skär i 200 rutor längs Sveriges kust. Fyra av rutorna finns runt Gotland: Lilla och Stora Karlsö är var sin ruta, de övriga två är Skenholmen utanför Furilden och skären utanför Ålarve naturreservat i Rone.
– Det är en typ av miljövervakning, ett sätt att hålla koll på vad vi har för natur. Vilka arter minskar, vilka ökar och är det någonting alarmerande som vi kan göra något åt, säger Kjell Larsson, tidigare professor i zooekologi vid Campus Gotland, numera knuten till Linneuniversitetet i Kalmar.
Alla fågelarter som finns på platserna ska räknas. Några exempel på vad som finns runt Gotland är rödbena, strandskata, storspov, måsar, tärnor, trutar, änder, svanar och gäss. En typisk inventeringsdag tar sig Kjell Larsson med båt ut till skären/öarna, i ryggsäcken finns kikare och anteckningspapper. Väl framme tar han sig sakta fram och är uppmärksam på omgivningen.
– Man går en viss förutbestämd rutt och räknar alla individer av alla arter. Det kan vara svårt med en skrattmåskoloni, då får man uppskatta om det är fem eller sex hundra och göra så gott man kan. Andra arter finns det ett fåtal av, som storspov, då kan man se att de flyger upp och varnar och kan räkna dem, berättar han.
Kustfågelinventeringen har inte pågått så många år men den långsiktiga trenden för öns kustfåglar är klar. Antalet häckande par av den vitkindade gåsen har minskat stort och även storskarven minskar i antal. Men den mest drastiska förändringen gäller ejder. För 30 år sedan fanns kanske 20 000 häckande par runt Gotland.
– Nu är det en spillra kvar, bara några hundra par, säger Kjell Larsson, som menar att den främsta orsaken till minskningen av ejder är havsörnens återkomst.
– Eftersom de tar ruvande honor så tar de den kanske viktigaste komponenten i populationen. Det får en väldigt stor effekt på antalet, större än om de skulle tagit ungar, för många av ungarna skulle ha dött ändå. Dessutom kan örnarnas närvaro skrämma ejdern så att den avstår från att häcka.
På den positiva sidan ses en ökning av fiskätande fåglar som sillgrissla och tordmule. Även arterna kentsk tärna och skräntärna har ökat.
– På Gotland finns 10-15 procent av landets alla skräntärnor, säger Kjell Larsson.
Att förändringarna av fågelbestånden skulle ha någon effekt på det ekologiska systemet i stort går inte att svara på, menar Kjell Larsson. Men det kanske inte är det viktigaste.
– Det är svårt att säga att om ejdern försvinner så leder det till det. Men ejdern, som många andra arter, är med i en väv av arter, och de flesta vill väl ha en levande natur att njuta av.
Inventeringen av kustfåglar är väldigt viktig, anser Kjell Larsson. Vissa öar runt Gotland har en väldigt hög produktion av ungar och det här är ett sätt att hitta de bästa platserna för fåglarna att häcka på, det Kjell Larsson kallar "hotspots". Det ger i sin tur länsstyrelser och regioner underlag för var vi ska bygga och var vi ska ha skyddade områden.
– Många vill bygga eller ha båtar vid stranden och man kanske vill ha vindkraftsparker nära stranden. Den typen av hot mot den här miljön finns hela tiden och då gäller det att man gör rätt avvägningar, att de här "hotspotsen" får vara kvar, säger Kjell Larsson.
