Nuvarande avtal saknar krav på att successivt minska utsläppen av koldioxid. Destination Gotland har trots det börjat blanda i biogas i den fossilgas (LNG) de nya färjorna drivs med.
Gotlandstrafiken svarar för cirka 30 procent av utsläppen från inrikes yrkessjöfart. Enligt Trafikverkets utredning släppte färjorna ut cirka 180 000 ton koldioxid 2019. Enligt rederiets klimatfärdplan ska utsläppen minska med 70 procent till 2030, vilket innebär en minskning med 124 000 ton. Minskningen uppfyller det mål som är satt för inrikes transporter.
– Vi ser på många olika alternativ att nå målet, bland annat elektrifiering i kombination med biogas. Vätgas och ammoniak är också tänkbart, säger Destination Gotlands vd Marcus Risberg och tillägger att flera alternativ är möjliga med dagens tonnage.
Han räknar med att om Destination Gotland uppfyller klimatmålet för inrikes transporter kommer man även att klara de utsläppskrav Trafikverket förväntas ställa i nästa upphandling.
Förutom klimatmålet för inrikes transporter finns ett annat mål att ta hänsyn till. Till 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Trafikverket ser två viktiga tillfällen att skärpa kraven för att nå nollutsläpp 2045. Första tillfället är upphandlingen av nästa avtalsperiod, som ska börja gälla från 2027. Man har dock svårt att fastslå vilken utsläppsnivå som kan accepteras. Utredningen ”I en värld som ställer om” som presenterades i juni föreslog att de fossila bränslena i Gotlandstrafiken fasas ut under nästa avtalsperiod.
Längden på nästa avtalsperiod är inte beslutad, men Trafikverket vill införa statliga färjor och tror att det kan bli möjligt tidigast 2033. Då finns tillfälle att skärpa kraven ytterligare. Trafikverket utgår ifrån att de färjor som då sätts in kommer att vara i trafik under så lång period att de måste klara nollutsläpp 2045.
Trafikverket räknar med att bränslekostnaden i dag (diesel och LNG) är cirka 300 miljoner kronor per år. Att fortsätta med nuvarande trafik, men byta till flytande biogas (LBG), skulle öka kostnaden till omkring 370 miljoner kronor. Andra alternativ är betydligt dyrare.
Utsläppen har ökat kraftigt med snabbfärjorna. På 30 år har de tredubblats. Längre överfartstid är därför ett alternativ att minska utsläppen. För att minska utsläppen lanserar Trafikverket fem alternativ:
Trafik som i dag. Det innebär oförändrad energiförbrukning. Bytet av bränsle väntas fördubbla biljett- och godstransportpriser 2045, om inte staten skjuter till mer pengar. Med nuvarande avtal får Destination Gotland 498 miljoner kronor i statligt stöd.
Samma linjer som i dag, men lägre fart och färre personbilar per dygn under högsäsong. 25 procent längre överfartstid. Biljettpriset behöver justeras upp ”en aning”.
Specialiserat tonnage, färre personbilar och kortare överfartssträcka. Trafiken delas på tre linjer: Nynäshamn–Visby med två snabbgående fartyg som enbart tar passagerare, Oxelösund–Visby med ett långsamtgående godsfartyg och Västervik–Visby med ett normalt Ropax-fartyg. Restiden för passagerare utan bil till Nynäshamn blir densamma som med dagens trafik. Samtliga resenärer med bil får åka via Västervik.
Kortaste sjövägen. All trafik koncentreras till kortaste sträckan, Visby-Västervik. Farten sänks, men kompenseras av kortare överfart. Kan möjligen ge lägre biljettpris.