Drogvanor på högsta nivå bland öns högstadieelever

Vartannat år genomförs en drogvaneundersökning bland alla elever i årskurs nio på Gotland. Ungdomarna får svara på frågor om sitt bruk av tobak, alkohol och narkotika och om sina attityder till droger.
När den första sammanställningen av årets elevenkät nu är klar kan man konstatera att de elever som går i årskurs nio i år i stora drag har samma konsumtionsmönster som niorna för två år sedan:
De röker mycket, de dricker mycket och alldeles för många har testat narkotika.
Trots att enkäten besvarades en vanlig marsvecka, mitt emellan sportlov och påsklov, uppgav var tredje elev att de hade druckit någon form av alkohol under den senaste veckan.
Tre fjärdedelar berättade att de druckit alkohol under de senaste månaderna.
Och vad dricker de? Ja, oftast handlar det om sprit, följt av starköl och folköl. Och nästan hälften berättar att de har druckit hembränt under det senaste året. Inte så konstigt kanske, med tanke på att var tredje elev känner till någon som har en hembränningsapparat.
När det gäller tobak är var tredje elev i nian att beteckna som rökare. De feströker eller röker varje dag. Och tjejer är oftare dagligrökare än killar.
Sedan den förra drogvaneundersökningen har tjejerna dessutom börjat snusa i högre utsträckning än tidigare.
Bruket av narkotika ligger kvar på samma nivå som för två år sedan. Nio procent av niondeklassarna har redan testat någon form av narkotika. Och ytterligare några procent berättar att de är nyfikna på att prova.
Enkäten berättar att fyra av tio elever tror sig veta var de skulle kunna köpa narkotika. Och här kan man skönja en förändring jämfört med för två år sedan. Då visste niorna i första hand var de kunde köpa hasch och marijuana. I dag har betydligt fler koll på vilka det är som säljer extacy-tabletter.
Håkan Jonsson som arbetar med folkhälsofrågor på kommunens ledningskontor är bekymrad över att utbudet har breddats och att det är så många tonåringar som testar:
Man kan jämföra den siffran med Australien, där 60 procent av ungdomarna i samma ålder har provat narkotika, men man kan också jämföra med hur det såg ut här på Gotland 1990. Då hade bara tre procent av de som svarade på enkäten testat narkotika.
Håkan Jonsson vill inte att vi ska slå oss till ro med konstaterandet att det finns de som har det värre. Målet måste vara att narkotikan ska bort från Gotland. Och han menar att det verkligen går att påverka ungdomarna i den här frågan.
Frågan i enkäten om lusten att pröva narkotika tyder på att han har rätt: För två år sedan var det mindre än tre fjärdedelar som definitivt sa nej. I år har den siffran ökat; Fyra av fem har inget intresse av att testa.
När andra siffror talar för att ungdomar blir mer positiva till narkotika talar de här svaren för att något har hänt när det gäller attityden till droger bland gotländska ungdomar. Det kan handla om att man under det sista året har jobbat intensivt med de här frågorna på skolorna.
Skoleleverna på Gotland har under det senaste året fått se två olika teaterföreställningar som handlar om alkohol och narkotika och elevenkäten berättar att de på senare tid har fått mer undervisning om alkohol, narkotika och tobak.
Attityder ändrar man inte över en natt, men här verkar det som om ett idogt arbete faktiskt har givit resultat, säger Håkan Jonsson.
Fotnot: Av de 745 elever som går i årskurs nio svarade 82 procent på drogvane-enkäten. En handfull enkäter lades åt sidan eftersom man bedömde att svaren inte var seriösa.