"Dubbelbiskop" Koskinens jobb tuffare än han väntat

Med orden "i världen, inte av världen" som sitt valspråk tillträdde Lennart Koskinen i september som biskop för Visby stift och Svenska kyrkan i utlandet. Lennart Koskinen ville finnas med ute i samhället, i arbetslivet och i samhällsdebatten mer än någon av sina föregångare.
I dag, åtta månader senare, finns ambitionerna kvar, men Lennart Koskinen kan konstatera att han inte har kunnat vara riktigt så utåtriktad som han hade velat vara. Att vara den biskop som skulle väva samman kyrkan på Gotland med utlandsförsamlingarna blev mer svårhanterligt och tidskrävande än han hade kunnat föreställa sig:
Jag hade den lite naiva föreställningen att jag skulle dela upp mina insatser 50-50 mellan Gotland och Skut, berättar Lennart Koskinen.
Men Skut har hittills tagit mer tid än så. Bara i år har det blivit nio resor till utlandsförsamlingarna, och fler kommer det att bli innan året är till ända.
Delvis är arbetsbelastningen självvald. Lennart Koskinen har velat lära känna Skut-verksamheten under sitt första år.
<span class=MR>Förväntningar hos församlingarna</span>
Det fanns oerhörda förväntningar inom de 42 utlandsförsamlingarna när de nu har fått en egen biskop. Alla hoppades att jag skulle kunna besöka dem redan under mitt första år, berättar Lennart Koskinen.
Men Skut har också genom sin organisation blivit svåradministrerad. Kansliet finns i Uppsala och dit måste biskopen resa åtminstone en gång varannan vecka. Inom Skut har man också, enligt Lennart Koskinen, en oklar arbetsfördelning. Det är inte alltid uppenbart vem som ska bestämma vad i den nya organisationen. Lennart Koskinen tror att arbetet med Skut skulle kunna förenklas om Skut-kansliet flyttades från Uppsala till Visby.
Idealet vore ett litet Skut-kansli i Visby, sedan kunde Skut köpa övriga tjänster från Kyrkans hus i Uppsala, funderar Lennart Koskinen.
Han tänker verka för att det blir så i framtiden. Då kan Skut på allvar integreras med Visby stift. Men det är inte biskopen i Visby, utan kyrkomötet som beslutar i den frågan.
Hur har Visby stift drabbats av att man nu måste dela sin biskop med Skut?
Inte mycket, tror Lennart Koskinen. Han försöker att vara med och träffa kyrkans folk här också. Men han har inte hunnit vara så utåtriktad som han hade velat vara, konstaterar han:
Samhällskontakterna har jag inte hunnit med i den utsträckning som jag har velat under detta första år, men det räknar jag med att det ska bli mer tid till i framtiden. Jag skulle till exempel vilja göra företagsbesök och finnas med i debatten om vården på Gotland.
Biskopens uppgift är att vara med och utveckla Gotland. Om Gotland inte är ett levande samhälle kommer kyrkan att drabbas.
En "större almanacka", det är vad Lennart Koskinen önskar sig efter sina första åtta månader i Visby stift. Och ett dygn med 48 timmar. En normal arbetsvecka brukar innehålla omkring 80 timmars arbete.
Det blir mycket arbete och det går ju inte i längden. Till hösten hoppas jag kunna skära ned och inte jobba mer än 60 timmar i veckan...