Dubbla skördar korn på samma åker

Tanken på att försöka ta två spannmålsskördar på ett år på samma åker har funnits hos maskinstationskompanjonerna Lars Magnusson och Johnny Svensson (Jola Maskinstation AB i Källunge) ett tag. De var på gång i fjol.
-Men då var det alldeles för torrt när det var dags att så, berättar de.
Men observationen av den spillsäd som hamnat på åkern efter skördetröskan visade att tanken inte alls var orealistisk. Spillsäden grodde, växte, gick i ax och var skördemogen i slutet av oktober. Det hör till saken att det då var en extremt varm höst. Årets höst har ju inte alls haft samma kvalitéer.

"Lånade" åkern
I år blev det alltså försöket av.
Den stora åkern, 27 hektar, som ligger intill stora vägen i Hejdeby, ägs av Jörgen Samuelsson i Bro. Förra hösten sådde han höstkorn och i juli i år skördades denna. Det blev en hyfsad skörd.
När skörden var bärgad vidtog nästa fas. Johnny Svensson och Lars Magnusson hade fått "låna" åkern av Samuelsson för sitt försök. Det fanns flera anledningar till att de inte kunde så riktigt så snabbt som de önskat. De tappade tio dagar, vilket naturligtvis har stor betydelse i det här sammanhanget.
-När kornet väl kom upp växte det 4 centimeter per dygn, berättar Johnny Svensson. Varje dag under den perioden är betydelsefull.

Kapplöpning med tiden
Men utsädet har grott, tillväxten har varit god och i dag kan man se ett fält som ser lovande ut. Fast det är förstås aningen överraskande att det finns i början av oktober. Ännu så länge finns det inte några färdiga kärnor men förhoppningen är att det skall hinna bli. Det är en kapplöpning med tiden. Och det är en fråga om vädret.
-Får vi någon vecka nu med soligt väder så kommer det att betyda mycket, säger kompanjonerna.
Går det bra kanske det kan bli tal om skörd om en månad ungefär. Går det inte bra - ja då är det bara att plöja ner grödan. Det fanns en ursprunglig tanke om att som alternativ använda kornet för ensilering, men nu är tillgången på foder såg god så det knappast finns någon efterfrågan längre.
Även om det skulle gå så illa att kornet inte hinner blir moget så kan Svensson och Magnusson tänka sig att göra om försöket igen. Det man då hoppas på är bättre förutsättningar. Kan man så tidigare och få en mildare höst än i år så är mycket vunnet. En tredje faktor är sortvalet.Om man skulle så ett korn av någon "Norrlandssort" skulle man kunna kapa vegetationsperioden med cirka 10 dagar.

I stället för lotter
Men om det blir frost?
-Det är inget negativt utan kan faktiskt vara positivt för kornets utveckling, säger Lars Magnusson.
Johnny Svensson blev bemött med viss skepsis när han ville köpa utsäde av vårkorn mitt i sommaren. Och det finns väl en och anna som undrar om det verkligen är sant att de försöker ta två spannmålsskördar på samma åker. Själva är de naturligtvis medvetna om att de tar en risk.
- En del köper trisslotter, säger de. Vi gör det här i stället...
- ...fast det blev väl så att vi tog i lite mer än vi tänkt från början, medger de.
Nu kan man utan vidare påstå att deras satsning motsvarar en stor mängd lotter. Räknar de lite grovt på gödning och utsäde samt jordbearbetning och sådd finner de att insatsen ligger på omkring 3 500 kronor per hektar. Om de lyckas bärga 3 ton per hektar - en ganska försiktig gissning - skulle det med dagens höga spannålspriser ge ett brutto på 6 000 kr per hektar och en vinst på 2 500 per hektar, det vill säga en vinst på nära 70000 på den här åkern.

Djärvare än verket
Svensson och Magnusson tror inte att jorden blir lidande av att man tar ut två skördar. Med hänsyn till miljön är det bra, eftersom man genom att jorden är bevuxen hindrar urlakningen.
I den av jordbruksverket nyligen framlagda rapporten om den pågående klimatförändringens inverkan på lantbruket framgår att växtodlingszonerna flyttas norrut med en meter i timmen. Jordbruksverkets utredare har påpekat att den ökande värmen ger vissa möjligheter, exempelvis för en utökad majsodling, men att man kanske skulle kunna ta två skördar om året tänkte uppenbarligen inte jordbruksverkets utredare på. Det skall till sådana som Johnny Svensson och Lars Magnusson för att den tanken skall uppstå och dessutom prövas storskaligt.