I går presenterades siffrorna för utvecklingen av priset på åkermark i Sverige. Priserna steg i snitt med sju procent i landet, men i region fyra där delar av Gotland ingår var prisökningen högst i landet med 15 procent.
Långsiktigt god affär
På övriga Gotland, som tillhör region 3, var prisökningen två procent förra året. Det gäller bland annat Romaslätten, en del av övriga mellersta Gotland samt ett område runt Hemse och Alva.
De senaste åren har priset på åkermark stigit med 76 procent i landet, och även om priset inte längre stiger lika mycket så har det fortsatt att öka.
- Att investera i åkermark är en långsiktigt god affär och efterfrågan är större än tillgången, säger Jacob Wallin, mäklare vid LRF Konsult.
Det gör också att många är beredda att betala ett högt pris.
- Grannens mark är kanske bara till salu en gång och då gäller det att passa på, fast man egentligen inte har det ekonomiska utrymmet just då, säger Stefan Nypelius.
Ökning av arealen
Ungefär 70 procent av dem som köper åkermark är sådana som redan har mark, oftast i närheten. Jakten på åkermark gör att en del också omvandlar skog till åkermark.
I Sverige har åkerarealen minskat med cirka tio procent de senaste 30 åren, omkring 300 000 hektar har försvunnit.
- På Gotland har arealen däremot ökat. Det beror på att inte haft samma tryck på att bebygga åkermark, eller haft några stora projekt med järnvägar eller motorvägar som tagit sådan mark i anspråk, säger Stefan Nypelius.
Lantbruket befinner sig i ett väldigt osäkert läge just nu, menar han.
- Kronans starka ställning ger lägre gårdsstöd. Samtidigt finns en oro för ökade energipriser och höjda räntor.
En procents höjning av räntan kostar det gotländska lantbruket mellan 20 och 30 miljoner kronor i ökade räntor på lånat kapital.
- Många lantbrukare kommer att tvingas dra åt svångremmen ytterligare, säger Stefan Nypelius.
Sämst är lönsamheten fortfarande för grisbönderna.