För 2022 kunde regionen uppvisa ett plus på 237 miljoner kronor, varav 87 miljoner var ett överskott från nämnderna.
Detta berodde till stor del på riktade statsbidrag under pandemihanteringen, som fortfarande inkom under det året – men som inte skulle återkomma i samma utsträckning efter det.
– De kommande åren kommer att bli tuffa, men med det sagt så bidrar det positiva resultatet från 2022 ändå till viss trygghet i en tuff tid, sade regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) för ett år sedan.
Nu står det klart att de riktade statsbidragen minskade från 831 miljoner till 683 miljoner i fjol.
– På regeringen låter det som att det inte har blivit så mycket mindre, men det har det, det är väldigt mycket pengar som försvunnit, säger ekonomidirektör Ulrika Jansson.
På grund av "reavinster från försäljningar och en god utveckling på börsen" stannar 2023 års underskott på två miljoner kronor, enligt ett pressmeddelande från Region Gotland.
Samtidigt poängterar man att dessa poster "ska räknas bort för att få fram det viktiga balanskravsresultatet", alltså den siffra som enligt kommunallagen måste balanseras inom tre år. Denna summa, som säger mer om hur året egentligen har gått, uppgår för 2023 till minus 136 miljoner kronor.
Men det finns ytterligare en siffra att kolla på – som inte redovisades i måndagens pressmeddelande.
Nämligen den som visar vad nämndernas verksamheter landade på. När vi efterfrågar denna meddelar Ulrika Jansson att nämndernas plus från 2022, på 87 miljoner, förvandlades till ett underskott på hela 241 miljoner kronor under 2023.
Det beror främst på vården. För en månad sedan stod det klart att hälso- och sjukvårdsnämndens minus skulle gå till historien som det största hittills; över 200 miljoner räknade man med att gå back.
– Min förhoppning är att vi på Gotland ska kunna rida ut den här ekonomiska krisen och inte, som man tvingats göra i exempelvis Sörmland, lägga stora varsel eller skära ned på hälso- och sjukvården, sade nämndordföranden Filip Reinhag (S) då.
Meit Fohlin kan trots allt hitta faktorer att glädjas över, även nu:
– I det här bekymmersamma läget är jag ändå glad över att Region Gotland har en god ekonomisk ställning med ett bra utgångsläge. Vi har till exempel finansierat alla våra investeringar med egna medel utan att ta upp nya lån, säger hon i pressmeddelandet.
Från oppositionens sida noterar man en drastisk försämring av bokslutet under andra delen av 2023 och kräver åtgärder framöver:
– Minusresultatet är djupt oroande. Det är försämringar sedan delårsrapport två med 61 miljoner, trots att vi under året haft både ökade skatteintäkter och utjämningsbidrag. Den ekonomiska utvecklingen är djupt oroande och ställer stora krav på att ledningen agerar. Nu måste nämnderna verkligen jobba för att verksamheterna skall rymmas inom beslutad budgetram och den rekordhöga kostnadsutvecklingen bromsas. Annars kommer regionens ekonomi att drastiskt urholkas och det blir svårt att finansiera välbehövliga investeringar, kommenterar oppositionsrådet Eva Nypelius (C).
Det här året har regionen redan från början räknat med att gå minus. Men nämnderna lär ändå behöva hålla hårdare i slantarna framöver:
– Vi har budgeterat med ett minusresultat på 127 miljoner kronor. För att det inte ska bli ett ännu större underskott behöver nämndernas verksamheter rymmas inom beslutad budget, säger regiondirektör Stefan Hollmark.