Besparingarna kommer att få stora konsekvenser både för lärare och elever, slår tjänstemännen fast i skrivelse.
I slutet av förra året beslutade regionstyrelsen att nämnderna ska minska sina bemanningskostnader med en procent. För grundskolans del innebär det drygt 9 miljoner kronor – men det är inte hela bilden.
Till saken hör att man gick in i 2025 med ett underskott på 22 miljoner, eftersom tidigare besparingsåtgärder inte gett önskad effekt. Därtill kommer minskade elevkullar leda till att skolan går miste om ungefär 6 miljoner i intäkter. Vad gäller förskolan är siffrorna lägre, men problematiken densamma.
Räknar man ihop allt landar besparingarna på runt 44 miljoner kronor. Omräknat i tjänster blir det 65 inom grundskolan och 28 inom förskolan. Det motsvarar mer än 5 procent av hela personalstyrkan.
Det slår tjänstemännen fast i en ny rapport som ska tas upp på veckans sammanträde i barn- och utbildningsnämnden. Försämrad arbetsmiljö för de anställda och försämrad kvalitet på undervisningen för eleverna är det befarade utfallet.
I avsnittet om konsekvenser konstateras följande:
”De flesta skolor klarar inte budgetkravet idag, vilket gör att ytterligare effektiviseringar kommer att bli mycket kännbara. Skolledarna signalerar redan om att det är svårt att följa skollagens krav för elevernas rätt till utbildning och även att säkerställa en god arbetsmiljö för personalen.”
I samma stycke påpekar man andelen att ”anmälningar kring hot och våld från elever mot personal har ökat” – och antyder att det inte lär bli bättre om man drar ned på stöd för elever med särskilda behov.
Helagotland har sökt barn- och utbildningsnämndens ordförande Oscar Lindster (S), som vill vänta med att kommentera ärendet.