Nödvändig rehabilitering i form av morgonyoga, promenad och en stund i en infraröd bastu som värmer muskler och leder. Däremellan en timmes jobb, en stund framför datorn och vila. Det är numer en vanlig dag för Camilla Munthe. För några år sedan fick hon en bröstcancerdiagnos, och trots att behandlingarna har upphört medicinerar hon fortfarande och kämpar med dess biverkningar.
– Jag behöver ta den här medicinen i sju år till. Den gör att jag har ont i kroppen och blir väldigt trött. Jag har inte möjlighet att ta bort mina mediciner då återfallsrisken är mycket hög. Jag är sliten efter alla behandlingar, och det här förstår alla läkare jag träffat – men Försäkringskassan har ingen långsiktig lösning, säger hon.
Sedan 2013 driver Camilla eget företag, där hon sysslar med skönhet i form av kosmetiska tatueringar, ögonfransförlängningar och ansiktsbehandlingar. Efter sjukdomen klarar hon bara att arbeta 25 procent. Hittills har Camilla fått sjukpenning, men efter årsskiftet är det slut med förlängd sjukskrivning.
– De har ingen lösning och vill att jag prövas mot arbetsmarknaden, utan att ta hänsyn till att jag redan har ett jobb. Får jag ett nytt jobb förlorar jag dessutom mitt företag, eftersom jag inte kommer att orka med båda delar. Och vem ska anställa mig på 25 procent, frågar sig en märkbart medtagen Camilla.
På Gotland finns det gott om småföretagare. Enligt Region Gotland är omkring 9 500 företag verksamma på ön. För de som likt Camilla inte har anställda kan det vara väldigt svårt att stanna hemma från jobbet på grund av sjukdom. I en undersökning gjord av Företagarna år 2017 uppgav nio av tio företagare att de arbetar som vanligt trots att de är sjuka.
– Den som har en anställning har ett jobb att komma tillbaka till där de får trappa upp successivt. Men oavsett om man är företagare eller anställd måste man kämpa, säger Camilla.
Hon berättar att alltsedan hon blev sjuk har ekonomin varit ansträngd. Hon och hennes man beslutade för ett år sedan att flytta från Visby till ett hus i Lummelunda så att hon kunde ha sin salong i hemmet.
– Jag hade en bra inkomst innan. Som mest när jag varit sjuk har jag fått ut mellan 7 000 och 8 000 kronor i månaden, nu är jag nere på knappt 5 000 kronor. Jag är långt ifrån ensam i den här situationen och jag sitter inte i sjön, eftersom min man jobbar.
Camilla kommer att ansöka om sjukersättning när dagarna med sjukpenning är slut i början av nästa år. Beviljas hon inte det får hon leva på en 25-procentig lön, vilket inte räcker långt.
– Jag har en sjukförsäkring för företag, men den är baserad på Försäkringskassans beslut och den har jag därmed ingen nytta av ifall min fortsatta ansökan får avslag.
Att samtidigt som hon kämpar med sin hälsa även tvingas oroa sig för ekonomin är tufft.
– Oron för att cancern ska komma tillbaka finns alltid där, men en del i att jag mår dåligt är ovissheten över ekonomin. De flesta i min sits är så trötta och slitna att de inte orkar berätta, därför försöker jag prata om det så att det kan bli en förändring, säger Camilla.
Vad behöver förändras?
– Jag förstår ju också att det inte är Försäkringskassan jag ska bråka med egentligen, utan det behövs nya regeringsbeslut och lagar. Det tar tid och kommer inte att hjälpa mig för stunden, men är oerhört viktigt för mig och alla andra framöver.
