Lars Thomsson (C) är mycket kritisk till den handläggning som varit om en tredje elförbindelse.
En tredje elförbindelse mellan Gotland och fastlandet har diskuterats i mer än 15 år. Svenska Kraftnät var nära ett beslut 2015, men begärde i sista stund att få fortsätta att utreda satsningen. När frågan var utredd blev beskedet i maj 2017 en stor besvikelse för öns politiker. Svenska Kraftnät kom fram till att en tredje kabel inte var samhällsekonomiskt lönsam och avbröt allt arbete.
– Det var ett bedrövligt beslut. Vi tappade ett stort antal år, säger Lars Thomsson (C) som arbetat för att få en tredje elkabel sedan 2007.
Han betraktar Svenska Kraftnäts handläggning under åren som en skandal:
– Vi fick det första löftet om en ny elkabel redan 2009.
En tredje kabel var dock inte helt avskriven. Efter påtryckningar från öns politiker gav regeringen 2020 Svenska Kraftnät i uppdrag att bedöma hur Gotland på kort och lång sikt ska få en ”trygg och säker” elförsörjning. Svenska Kraftnät inledde med att göra behovsstudie, som visade att Gotland sannolikt skulle ha effektbrist 2030 om inte åtgärder vidtogs.
Svenska Kraftnät har fortsatt med att göra en systemstudie, som inte bara ska klarlägga Gotlands framtida elförsörjning, utan även ge en helhetsbild av produktion och nätförbindelser i sydöstra Sverige. I regleringsbrevet för 2023 fick Svenska Kraftnät tid till den 1 oktober 2023 med utredningen, men den kommer att presenteras den 30 maj.
Gotland har haft elförsörjning från fastlandet sedan 1954. Nuvarande två kablar anlades 1983 respektive 1987.
Det var behovet av att exportera öns vindkraftsel till fastlandet som startade diskussionen om en tredje elkabel. Efter det har överföringen via de två befintliga kablarna byggts om, så att även de kan överföra el från ön till fastlandet. Det var en bidragande orsak till Svenska Kraftnäts besked 2017. Då bedömde man även vindkraftens framtida utbyggnadsmöjligheter på Gotland som begränsade.
Nu är det främsta argumentet för en kabel i stället Gotlands behov av mer elkraft. När Heidelberg Materials Sverige (tidigare Cementa) ska ställa om och göra produktionen i Slite fossilfri behövs mängder av el. Fabriken står redan för cirka 30 procent av Gotlands elförbrukning. Efter omställningen, då 1,8 miljoner ton koldioxid ska fångas in årligen, väntas förbrukningen femdubblas.
– Heidelberg Materials behov av energi är väldigt avgörande den här gången, men elkabeln behövs även för vindkraften. Det är många projekt på gång, säger Lars Thomsson.
Under Almedalsveckan 2019 bedrev Region Gotland en kampanj för att uppmärksamma behovet av en tredje elkabel.
Vid Heidelberg Materials förväntar man sig ett klart besked från Svenska Kraftnät. Bolaget avser att investera upp emot tio miljarder kronor inom tre år, och för att kunna fatta beslut behövs besked om elförsörjningen.
”Vi måste veta att det finns förutsättningar för projektet och vilka spelregler som gäller. Vi vet ingetdera idag. Nu ser vi fram emot att Svenska kraftnät fattar beslut om en tydlig och välförankrad tidplan som säkerställer att den nya Gotlandsförbindelsen är på plats innan 2030”, skriver Heidelberg Materials Sveriges vice vd Karin Comstedt Webb i en debattartikel.
Lars Thomsson tror inte att beskedet från Svenska Kraftnät blir lika dystert som 2017, men helt säker känner han sig inte.
– Jag hoppas att vi får beskedet att elkabeln kan vara på plats till 2030, att den har tillräcklig kapacitet och att inte notan för investeringen hamnar på gotlänningarna, säger han.