Genrebild. Barnens bästa ska alltid vara i första rummet, men när Ivo granskar Gotlands socialnämnd finner man flera brister.
Granskningen kom efter ett särskilt regeringsuppdrag om förstärkt tillsyn gällande barn och unga, och där Ivo tittat på hur pass delaktiga placerade barn är vid beslut om omplacering till annat boende eller beslut om barnet ska flytta hem till sina föräldrar.
Här har man granskat tre nivåer. Barnets rätt till relevant information, barnets möjlighet att uttrycka sina åsikter och om barnets åsikter har tillmätts någon betydelse. Av Ivos granskning framgår att den ena nivån är beroende av den andra.
Av sex granskade fall på Gotland brister regionen i fyra av dem. Och det är allvarliga brister, enligt Ivo:
”De brister som Ivo sett i tillsynen är allvarliga och Ivo bedömer att nämnden brister i att tillvarata barnets rätt till delaktighet på alla nivåer.”
Vid beslut om omplacering ska vad som är bäst för barnet vara avgörande, och inget annat intresse får väga tyngre än vad som bedöms vara barnets bästa. Och barnets delaktighet är ju en förutsättning för att nämnden ska kunna bedöma vad som just är barnets bästa, menar Ivo.
I ett av de granskade fallen har ett LVU-placerat barn omplacerats från familjehem till jourfamilj utan att nämnden lyckats informera barnet om anledningen till varför flytten behöver ske. Barnet har fått information om att hen ska flytta och har fått information om den nya jourfamiljen, men inte varför hen behöver flytta.
I ett annat ärende har ett tonårigt barn som bott i ett familjehem under en stor del av sin uppväxt nu fått reda på att hen behöver flytta hem till föräldern. Enligt Ivo har barnet på grund av att hen bott så länge i familjehemmet en känslomässigt mycket stark anknytning till den familjen, och i det här fallet har barnet inte fått tillräcklig eller relevant information om anledningen till att hen ska flytta hem. Av den anledningen har barnet inte heller fått möjlighet att framföra sin inställning till själva bakgrunden om varför hen ska flytta hem anser Ivo.
Ett tredje ärende som Ivo granskat rör ett barn som tillsammans med sina föräldrar placerats i ett så kallat utredningshem där man observerar samspelet mellan barn och föräldrar. Här gjorde nämnden bedömningen att barnet behövde placeras utanför hemmet för att få sina behov tillgodosedda, men trots det får barnet flytta hem utan att först komma till tals.
Att barnen måste få vara delaktiga vid beslut om omplaceringar eller beslut att flytta hem till sina föräldrar efter omplacering är en förutsättning för att kunna avgöra barnets bästa, menar Ivo.
Hanna Ogestad är avdelningschef för individ- och familjeomsorgen på Gotland:
– Alltid när vi får sådana här beslut kallar vi de berörda verksamheterna för att diskutera vad som framkommit och vad vi kan göra bättre. Det arbetar vi nu vidare med i respektive verksamhet. Vi välkomnar alltid tillsyn eftersom det ger oss möjlighet att bli ännu bättre, säger hon.
Samtidigt håller hon inte helt med Ivo i kritiken:
– Det vi ser och som vi kan lyfta fram i de här ärendena som Ivo granskat är att vi har jobbat nära barnen både med information och delaktighet, men vi har brustit i dokumentationen kring det. Då måste vi se över de rutinerna och säkerställa att vi dokumenterar på ett sätt som blir bra, även om vi i de här fallen kan se att vi har gjort bra saker.
Hon säger också att just frågan om delaktighet och att kunna ge information som barn förstår är en av deras absolut viktigaste frågor som de ständigt jobbar med.
– Sen finns det saker vi behöver jobba vidare med och det kommer vi att göra.
I slutet av april ska regionen ha redovisat sina svar till Ivo.