Peter Mattsson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, pekar ut sjukvården som en svag länk för Gotland i händelse av krig.
”Det kan bli krig i Sverige”, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) på konferensen Folk och försvar i veckan och skärpte med en mening tonläget i den svenska försvarsdebatten. Civilförsvaret måste rustas snabbare, är en av hans poänger.
Det gäller inte minst Gotland, som pekas ut som strategiskt viktigt i händelse av krig.
Men vad ska prioriteras? Sjukvården, om man frågar Peter Mattsson, gotlänning och lektor på Försvarshögskolan.
– Man ser inte minst i Ukraina att sjukvården blir ett strategiskt mål. Om det är kris i sjukvården i dag är det inget mot vad det skulle bli i händelse av konflikt, säger han.
Regionen har tidigare konstaterat att det behövs ett nytt sjukhus på ön. Visby lasarett börjar bli till åren och allt trängre när befolkningen växer och blir äldre. Men bygget har skjutits på framtiden på grund av alltför höga kostnader.
Gotland pekas specifikt ut i Försvarsberedningens senaste rapport om det civila försvaret som en av två platser i landet som behöver ett beredskapssjukhus, alltså ett ”akutsjukhus som har särskild förmåga att öka antalet vårdplatser, särskilt för vård av trauma och andra krigsskador”.
– Det kommer inte räcka med den sjukvård man har på Gotland i dag, säger Peter Mattsson.
Men ett nytt sjukhus är inget Gotland har råd att bekosta på egen hand, menar regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
– Med vilka pengar då? Hur ska 60 000 invånare kunna bygga upp sjukvården för Östersjöns mest strategiska plats? frågar hon retoriskt.
Region Gotland har i olika sammanhang påtalat behovet av mer statliga pengar för att ha råd med sin sjukvård och för att kunna stärka beredskapen utifrån den kravbild som kommer med ett inträde i Nato. Nu måste de frågorna sammanföras, tycker Meit Fohlin.
– Vi planerar att bjuda in till ett högnivåmöte med berörda ministrar där vi kopplar ihop beredskapen med sjukvårdssituationen och sjukhusfrågan.
– Krasst, om vi inte får mer pengar kommer vi inte klara de krav som Nato ställer på oss. Jag hörde Ulf Kristersson i en intervju från Folk och försvar säga att vi inte kan låtsas ha beredskap som vi inte har. Det måste också gälla Gotland.
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, vill att staten hjälper till.
En steg i rätt riktning, anser Meit Fohlin, vore att göra om kriterierna för det statliga bidraget till regionernas beredskapsarbete. Nu kopplas det till antal invånare.
– Vi som är den mest strategiska regionen får alltså absolut minst.
Länsstyrelsen måste också ta ett större ansvar i frågan om sjukvårdens beredskap, menar hon.
– Vi tittar på den gotländska sjukvården ur beredskapssynpunkt, då kopplat till masskadefall i händelse av olycka, kris eller krig. Det handlar till exempel om transportkapacitet. Så absolut är vi på frågan, det står högt på agendan, säger Alf Söderman, försvarsdirektör på Länsstyrelsen på Gotland.
Det skärpta tonläget från ministrarna innebär egentligen inget nytt, menar han, utan ska ses som ytterligare ett steg i processen som påbörjades då Ryssland invaderade Krim 2014. Men det är möjligt att tidshorisonten flyttats närmare.
– Möjligen kan vi behöva prioritera hårdare än vi gjort.
Är det något särskilt ni jobbar med i närtid?
– Vi ska omhänderta värdlandsstöd, vilket kopplas till Natofrågan. Vi tittar även på inrymning och utrymning. Man måste ha klart för sig att en total evakuering av ön är ett gigantiskt beslut och oerhört komplicerat för den som tar det. Men det kan också röra mindre evakueringar, till exempel att evakuera patienter från för att frigöra kapacitet på lasarettet, säger Alf Söderman.
Överbefälhavare Micael Bydén sa i veckan att alla svenskar måste göra sig redo.
Överbefälhavaren Micael Bydén uppmanade i veckan alla svenskar att vara redo för krig. Det handlar bland annat om att höja beredskapen i sitt eget hem. Enligt MSB ska du klara dig själv utan samhällets hjälp i sju dygn och då är det bland annat viktigt med ett förråd av mat och vatten, vevradio och alternativa värmekällor.
Alla svenskar mellan 16 och 70 år omfattas dessutom av totalförsvarsplikten och kan alltså kallas in för att hjälpa till i händelse av krig.
Om du vill ha kontroll över vad din roll blir kan du ansluta dig till någon av försvarets frivilligorganisationer, till exempel Lottakåren eller hemvärnet. Nya unga rekryter behövs, enligt kårchefen Ulla Bäckström.
– I en frivilligorganisation vet man exakt vad man ska göra om det händer något och har utbildning för det som dessutom är helt kostnadsfri, säger hon.