Efterlyser kommunalt stöd för asylsökande
Asylsökande från Gustavsvik kan få stanna kvar om kommunen går in med delfinansiering och ett nätverk ombesörjer exempelvis svenskundervisning och praktikplatser. Det föreslår Jan Onozsko från Gustavsvikgruppen i ett brådskande brev till landshövdingen.
Att kommunen skulle gå in med ekonomiska bidrag bedömer jag som helt uteslutet, säger kommundirektör Bo Dahlöf, som själv har uppvaktat Migrationsverket för att ge de asylsökande möjlighet att stanna kvar.
"Beslutet att lägga ner Gustavsvik är fattat och man har börjat placera om de asylsökande. Processen beräknas vara klar till den 31 augusti 2003. Flera undersökningar visar att en stor majoritet av de berörda vill stanna på Gotland om möjligheten ges. Detta är teoretiskt möjligt inom ramen för gällande lagstiftning, bland annat "Ebo eget boende för asylsökande".
Det skriver Jan Onoszko från "Gustavsvikgruppen" i ett brådskande brev till landshövding Lillemor Arvidsson, där han ber henne att åstadkomma någon form av positiv dialog med bland annat Gotlands kommun, i syfte att göra det möjligt för ett antal asylsökande att stanna kvar på Gotland.
Eget boende för asylsökande där de flesta väljer att dela lägenhet med släkt eller vänner fungerar på flera håll i landet men är tämligen svårt att genomföra, eftersom Migrationsverkets månatliga boendestöd bara uppgår till 350 kronor per person och 850 för barnfamiljer.
Bidraget sänktes från och med 1 juni år; tidigare var det 500 respektive 1000 kronor.
Ebo på Gotland, menar Onoszko, kan kanske ske genom något av de två förslag han presenterar:
Förslag ett går ut på att låta ett antal asylsökande bo kvar på Gustavsvik, åtminstone till en början, om Gotlands kommun betalar mellanskillnaden mellan vad de asylsökande kan betala och vad ägaren Gotlandsresor begär. De boende kan själva sköta om exempelvis snöskottning och gräsklippning.
Ansvariga för boendet kan "ett stort antal kontaktpersoner" med ett visst juridiskt ansvar vara, eventuellt delat med kommunen. Nätverket ombesörjer gemensamt att de asylsökande får exempelvis svenskundervisning, praktikplatser som vissa redan har och möjligheter att skapa egna projekt och arbetstillfällen.
Förslag nummer två går ut på att låta asylsökande bo hos privatpersoner eller i någon av kyrkans eller kommunens fastigheter.
Vinsten, menar Onoszko, är välbefinnande för de asylsökande, att Gotland utökar antalet invånare med kreativa och ofta högutbildade människor och att det främjar integrationsprocessen.
Lillemor Arvidsson som själv besökte Gustavsvik för tre veckor sedan fick brevet på sitt bord i måndags.
Hon kontaktade dels Migrationsverkets regionkontor i Stockholm, som konstaterade att de fastställda planerna ligger fast och att man inte har medel för de föreslagna förändringarna.
Egentligen ska jag ju inte tala om för en annan myndighet vad de ska göra, men jag sade i alla fall att jag tycker att det är jäkligt olyckligt som det har blivit, säger Arvidsson. Här kommer det människor som ska utredas, så hinner de vara här i kanske två månader innan de ska flyttas igen och rivas upp från den lilla trygghet de har hunnit få.
Vikarierande kommundirektör Claes Cullberg och ordinarie kommundirektör Bo Dahlöf tog också del av förslagen. Dahlöf har tidigare blivit uppvaktad av Röda korset och Rädda barnen i ärendet Gustavsvik:
Jag var i kontakt med Migrationsverket före semestrarna och tyckte att man skulle undvika flera flyttar jag bad dem låta de asylsökande bo kvar under utredningstiden eller skynda på utredningarna.
Svaret blev negativt, säger Dahlöf.
Däremot blev jag lugnad över att omflyttningen verkar ske under socialt godtagbara former.
Att Gotlands kommun skulle gå in med ekonomiskt boende-stöd utesluter han helt.
Det ansvaret vilar på Migrationsverket. Visst har vi ett ansvar för dem som bor och vistas i kommunen, men några särskilda bidrag till asylsökande kan kommunen inte ge.
Så jobbar vi med nyheter