Efterlyser markägare med vresrosproblem

Länsstyrelsen efterlyser markägare till stränder där vresrosen breder ut sig för att fortsätta bekämpningen av den invasiva arten.

Vresros är en populär trädgårdsväxt, men sprider sig lätt och är en invasiv art i den gotländska naturen.

Vresros är en populär trädgårdsväxt, men sprider sig lätt och är en invasiv art i den gotländska naturen.

Foto: Annika Forsslund/Länsstyrelsen på Gotland

Gotland2020-04-25 11:19

Länsstyrelsen har under flera år gjort insatser för att ta bort vresros på gotländska stränder. Det populära trädgårdsrosen, rosa rugosa, växer vilt i Asien och trivs tyvärr mycket bra på Gotland. Den sprider sig lätt med både rotskott och nypon och tränger undan inhemska arter och får stränderna att växa igen.

Hittills har länsstyrelsen bekämpat vresros i exempelvis Östergarn, Gammelgarn, Ljugarn, Tofta och på Fårö. Fler insatser är planerade under året, både på Gotland och Gotska Sandön.

Nu efterlyser länsstyrelsen markägare till fler stränder där vresrosen breder ut sig och får sanddynerna att växa igen. 

– Om många hör av sig så måste vi prioritera, men vi är ganska säkra på att det kommer att finnas pengar även framöver, säger Annika Forsslund på länsstyrelsen.

Trots flera insatser runt om på Gotland är vresrosen fortfarande ett stort problem.

– Den påskyndar igenväxningen av stränderna och de här sandmiljöerna är ovanliga ur både nationellt och internationellt perspektiv. Det är en biotop som är hotad över hela Europa och fler och fler av de arter som är anpassade efter att leva i de här miljöerna hamnar på rödlistan.

Sandtimotej, läppstekel, myrlejon och vildbin är några av de arter som gynnas av att sandmiljöerna återställs till sin ursprungliga form.

Vresrosen har lätt för att binda sanden med sina rötter, vilket gör att även andra arter, som tall, får lättare att etablera sig på stranden.

– Vresrosen blir som en katalysator i igenväxningen, säger Annika Forsslund.

Ett problem är att många stränder ägs av mycket gamla samfälligheter där det kan finnas väldigt många markägare, och ibland är det oklart vilka ägarna är. För att det ska bli en insats krävs att samtliga ägare säger ja.

– Vid ett tillfälle tror jag att det var 59 markägare, alla sa ja utom en och då blir det inget. Men jag hoppas och tror att folk mer och mer får upp ögonen för det här problemet och vad som är viktigt för våra inhemska insekter och pollinatörer, säger Annika Forsslund.

Annika Forslund vädjar också till gotlänningarna att välja andra rosor till sina trädgårdar. 

– Det finns de som är väldigt förädlade och de är sällan något problem, men om de säljs som vresros så tycker jag att man ska välja någon annan. Det finns andra trädgårdsrosor som liknar vresrosen, som apotekarros till exempel. Det är en gammal sort, men är mer sparsam i sitt växtsätt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!