Nästan alla som attackerades under den stormiga hösten 2016 har kunnat återgå till ett normalt liv, men för den 33-åriga kvinnan som polisanmält våldtäkten och stod i händelsernas centrum blev händelserna livsavgörande.
Målsägandebiträdet Staffan Fredriksson har givit en inblick i hur hon har haft det. Ett par dagar efter polisanmälan berättar han i en TV4-intervju att hon hade tvingats att söka psykiatrisk vård.
”Hon mår fruktansvärt dåligt, dels på grund av den här traumatiska händelsen men även på grund av den krävande utredningen som hon nu är med om”, berättade Staffan Fredriksson.
Kvinnan som polisanmälde våldtäkten jagades av alla och var länge eftersökt av både svenska och internationella medier. Ännu för ett år sedan ringde journalister från USA och Storbritannien för att få ta del av hennes berättelse, men kvinnan har valt att tiga. Eller inte förmått att tala.
Kvinnan har tre tunga år bakom sig. Hon är djupt märkt av det som hände då och har blivit rädd för omvärlden.
GA har träffat henne. Hon står fast vid sin berättelse. Hon anser fortfarande att det som inträffade i villan på Haqvin Spegelgatan natten mellan den 1 och 2 oktober 2016 var en gruppvåldtäkt. Den satte djupa spår och ödelade hennes äktenskap.
Men efterspelet blev ändå värre. Med polisutredningen, med uppmärksamheten från medierna och med hetsen på nätet.
Kvinnan är av flera skäl kritisk mot polis och åklagare.
För att hon avkrävdes svar på hur männens kalsonger såg ut.
För att poliserna framställde det som märkligt att hennes historia inte gick ihop med gärningsmännens.
För att hon först blev avrådd från att ge sig in i debatten på nätet och några dagar senare blev uppsökt av poliser som bad henne att lugna ned situationen när medborgargardet kallade samman till en demonstration.
– Det som hände sedan var värre än själva våldtäkten. Det blev en sådan hets emot mig och det kom upp så otäcka saker. De blandade till och med in min familj, säger kvinnan.
Där sätter hon punkt. Hon har redan fått erfara att det inte spelar så stor roll vad som verkligen hände inne i villan den där natten. Efterspelet har styrts av andras agendor.
– Jag skulle egentligen vilja berätta vad som hände, men det spelar ingen roll vad jag säger. Folk tror ändå vad de tror.