Egen havre sprider värme vid Nickarve

Valet av energislag föll alltså på havre som odlas på egen mark. Årskostnaden blir drygt 17000 kronor för att värma huset på 200 kvadratmeter.
Tolv, tretton ton går åt och hela anläggningen är nästan helt automatiserad. Tunnan med aska ska bäras ut. Och så ska fickan med havre fyllas sju, åtta gånger om året. Så mycket mer är det inte
<span class=MR>Sjuk av flishanteringen</span>
Det som Lars drabbades av kallas fliseldarsjuka och är något som allt fler insjuknar i, i takt med att fler också eldar med flis. I flisen frodas mögelsporer som tillsammans med dammet kan ge allvarlig påverkan på lungorna.
När det var som mest illa hade jag 43 procent kapacitet kvar på lungorna. Jag måste sluta tvärt med flisen. Så vi körde olja i två år och sökte efter alternativ under tiden. I påskas var anläggningen klar och har sedan dess fungerat utmärkt.
Lars Thomsson tycker att familjen hittat ett mycket okomplicerat sätt att värma huset. Havren odlas på vanligt sätt, på mark som är klassad som EU-träda. Havren får därmed inte användas om spannmål till livsmedelstillverkning.
Allt som bärgas från energiodlingen måste in till Lantmännen, vägas, tas prover på och registreras. Sedan går lasset hem igen, tippas i en lagringsficka på gården och med traktorskopan fyller man sedan på en råttsäker matarficka vid huset. Därifrån skruvas havren in till brännaren.
Billigare uppvärmning tror jag inte att man kan ha, säger en nöjd Lars Thomsson.
Han har också lite funderingar på om inte havre som energislag kan vara värt att satsa på i lite större skala. En bonde kan odla energihavre och skriva kontrakt med folk i trakten som installerar utrustning för att elda just havre. Bonden fyller på och tjänar en slant, husägarna får billig energi som på köpet är odlad i grannskapet. Närproducerat och synnerligen miljömässigt i ekokommunens namn.
Det här kan bli hur stort som helst, spår han!
<span class=MR>Handfull havreeldare</span>
Det finns knappt en handfull havrevärmda fastigheter på Gotland. Men både Lars och installatören Alf Johansson vid Gotlands energikonsult, spår en explosionsartad utveckling av intresset för havre som ersättning för både olja, flis och peletteldning.
Tillsynen är minimal, säger Lars. När vi körde med flis måste man ner och kolla minst två gånger om dagen. Havrepannan behöver jag bara se till två gånger i veckan.
Men det är havre och havre allenast som duger. Den som försöker stoppa i korn, råg eller vete får problem det fungerar helt enkelt inte.
Priset för en havreanläggning ligger på cirka 30000 kronor inklusive ett mindre förråd.
Om havren tar slut då?
Man kan köra pellet tillfälligt, det fungerar, säger Alf Johansson.
Låg investering, låga driftskostnader, stor bekvämlighet och så har ju Gotland gott om odlingsbar mark.
Vi har i dag cirka 7300 hektar uttagen mark som skulle kunna användas för energiodling med havre. Grovt räknat räcker det att odla havre på tre hektar så får man så det räcker för att värma en medelstor villa. Om vi nyttjade arealen med EU-bidrag för havre till uppvärmning skulle det ge värme åt 2500 hus. Det är inte illa, konstaterar Lars Thomsson.
Och vill man höja blicken ytterligare räcker det med att konstatera att Gotland har 80000 hektar åkermark...
Men som Alf Johansson påpekar i dag finns bara brännare som klarar en normalvilla. Större fastigheter skulle behöva dubblerad eller flerdubblad brännarkapacitet. Tjugokilowattarna räcker inte till.
Och det finns en annan begränsande faktor.
Branschen har alldeles för få installatörer. Även om man vill ha en havreanläggningen eller en pelettanläggning så är det inte säkert att det går att ordna, inte utan väntan. Vi behöver utbilda många fler som både kan ge råd om alternativa uppvärmningsformer och som har kunskap nog för att installera utrustningen, säger alf Johansson.
Ett steg i riktning mot att sprida intresset för och kunnandet om vad som sker just nu inom energiområdet, blir de sol- och pelletdagar som kommunen arrangerar nästa vecka i Klintehamn, Hemse, Slite och Visby och där branschfolk särskilt bjuds in. Ur ett ekokommunalt perspektiv är det som nu sker både viktigt och nödvändigt.
År 2025 ska Gotland vara självförsörjande på energi.
Det hållbara tänkandet är på kurs i rätt riktning, konstaterar Bengt-Olof Grahn på ekogruppen.
Nackdelar med havre?
Nja, det skulle vara lukten då. Om man nu inte står ut med att det kan lukta/dofta svagt av vidbränd havregrynsgröt. Lukten av bränd gröt kan möjligen förhindra en expansion av havrepannor i tätorter.
Snack. Energi-
diskussioner vid köksbordet. Från vänster, göran Bylund vid kommunens energikontor, värden Lars Thomsson, ekostrategen Bengt-Olof grahn och till höger, energirådgivare Roland Tofftén.
Varmt. Från röret till höger, matas havren med en skruv ner till brännaren. Bekymmersfritt och billigt, därtill med egen odlad havre Lars Thomsson har hittat den perfekta uppvärmningsformen!