Eko-hönsen kan göra Östersjön renare

I den här historien är musslor och ekologiska ägg viktiga ingredienser. Frågan är: Skall vi börja med ägg eller musslor?
Vi börjar med musslorna.
Det är sedan länge känt att övergödningen av haven är ett stort miljöproblem och att detta beror på utsläpp av kväve och fosfor. Det är också känt att blåmusslan gör ett bra jobb när det gäller att rena havsvattnet. En blåmussla filtrerar och renar fem liter vatten i timmen.
På Västkusten pågår nu ett forskningsprojekt kring odling av musslor. Det finns även intresse för musselodlingar i Östersjön och ett pilotprojekt har nyligen inletts i Kalmarsund.
Den minnesgode kanske också kan erinra sig att när Gotlands fiskare höll årsmöte i våras så framträdde socialdemokraternas fisketalesman i riksdagen, Jan-Olof Larsson, och sa att musselodling skulle kunna vara ett alternativ för öns hårt ansatta fiskenäring. Det var väl inte något som gav några hörbara applåder direkt, men det kan ändå konstateras att tanken finns.

För liten konsumtion
Varför odlas då inte musslor i större utsträckning i de svenska vattnen?
Svaret på den frågan är att det finns för liten efterfrågan. Svenskarna äter helt enkelt för få musslor.
Inom det tidigare omtalade forskningsprojektet på västkusten har man emellertid hittat en annan grupp konsumenter än människorna, nämligen de ekologiska värphönorna.
- När vi lät värphönor välja mellan vanligt vegetabiliskt hönsfoder och foder med mussla föredrog hönorna musselfodret, säger Sven Kollberg, forskare på Kristinebergs Marina Forskningsstation.
När man nu hittat intresserade konsumenter blir det mer ekonomiskt försvarbart att satsa på svensk musselodling. Man tror också att det skall kunna bli kapacitet att exportera musslor till Sydeuropa, där efterfrågan är stor.

100 nya jobb?
Man ser framför sig möjligheten att musselodlingen på västkusten skall kunna ge 100 nya arbetstillfällen. Då renas kustzonen i Bohuslän på 500 ton kväve och 50 ton fosfor per år.
I stället för att bygga ut kvävereningen vid reningsverket i Lysekil betalar kommunen sedan 2005 en ersättningen till ett musselodlingsföretag för att detta skall avlägsna samma mängd kväve ur kustvattnet som reningsverket släpper ut.
Östersjön då?
Ja, i dag odlas inte musslor därför att den låga salthalten gör musslorna alldeles för små för kräsna människor.
- Men för de ekologiska värphönorna har storleken ingen betydelse, säger Sven Kollberg.
En framtida produktion av musslor som hönsfoder ligger helt i linje med regelverket för ekologisk äggproduktion. Vid senaste årsskiftet skärptes reglerna för ekoäggproduktion. Nu gäller att hönan även som ung skall ha ätit ekologiskt foder. Som ekologiskt foder godtas ännu så länge foder med 15 procents innehåll odlat med konventionella metoder. Anledningen till att det konventionella fodret är tillåtet är att det inte har funnits tillgång till något ekologiskt foder som har tillräckligt hög halt av protein av rätt kvalitet. Det är det här tomrummet som de odlade musslorna kan täcka.
Redan 2008 skall andelen konventionellt framställda ingredienser i fodret minskas till 10 procent. År 2012 skall 100 procent av fodret vara ekologiskt enligt nya EU-regler.
Åsa Odelros från Föreningen Ekologisk Fjäderfäproduktion tycker att musselfodret är en möjlig lösning på foderkraven.
- Vi gläds naturligtvis åt att vårt behov kan hjälpa till att rena Sveriges hav, säger hon.

Matningsförsök
På Gotland vimlar det inte precis av ekologiska äggproducenter. Men de finns och GA gjorde i går ett besök hos Evert Ahlström och Marie Bjersander, Norrbys i Ganthem. De är en av de allra minsta äggproducenterna med 1 200 ekologiskt födda hönor (och fyra tuppar), som går fritt i en f.d. ladugård som konverterats till hönshus. I huset rådde lugn och ro och det fortsatte att vara så även när vi satte fram en burk musslor för att testa deras reaktion. Ingen höna kastade sig över burken och det stod klart att musslor i burk inte är något som retar hönornas aptit.
Nu var väl det här testet inte så allvarligt menat.
Problemet med det skisserade projektet är nog inte att odla musslor. Ej heller är det att få hönor att äta musslor om der serveras i en blandning med andra goda ingredienser. Nej, problemet är nog att få konsumenten att välja ekologiska ägg i tillräckligt stor utsträckning när dessa ägg är en god del dyrare än vanliga ägg även om det högre priset har en heltäckande förklaring.
Evert och Marie har hört talas om forskningsprojektet som syftar till att ta fram musselfoder till ekologiska höns. Det låter intressant i deras öron. Ett bra säljargument kommer det tveklöst att bli om de kan påstå att konsumtion av ekologiska ägg hjälper till att rena havet.