Inom 20 år kommer den globala medeltemperaturen nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning och extremväder kommer att bli allt vanligare. Det, och mycket mer, slår FN-organet IPCC fast i den nya klimatrapporten som skapat stor uppmärksamhet i veckan. Rapporten, som redogör för det aktuella kunskapsläget, är ingen munter läsning.
– Det är en bekräftelse på de farhågor som uttryckts i tidigare rapporter och det är en sorg över att vi inte har gjort mer tidigare. Men det finns ljusglimtar och mycket vi kan göra för att mildra konsekvenserna, säger Helena Andersson, ekostrateg på Region Gotland.
Att vi behöver lägga i en högre växel för att just mildra konsekvenserna av klimatförändringarna är solklart, menar Helena Andersson. Gotland ska med på tåget, men det är inte hela lösningen.
– Mycket bestäms på nationell och internationell nivå. Vi på Gotland ska vara föregångare men policybeslut behövs på högre nivå.
Viktiga områden i klimatomställningen stavas bilen, biffen och bostaden, enligt Helena Andersson.
– Vi behöver fasa ut fossila bränslen för transporter, vi måste anpassa vårt boende till ett mer energieffektivt sådant och också byggmarknaden måste bli mer fossiloberoende. Klimatförändringarna påverkar även livsmedelsförsörjning och vi behöver fundera kring hur vi äter.
Vilka är de viktigaste förändringarna på individnivå?
– Det beror på var man befinner sig i livet, men generellt har våra dagliga konsumtionsvanor störst effekt. Det är tyvärr de med fetast plånbok som oftast är de största klimatbovarna.
Nattsvart är det inte, utan det händer mycket på olika nivåer i samhället.
– Hopplösheten griper tag i en ibland, samtidigt så är klimatfrågan på bordet hos så många, både privatpersoner och i näringslivet. För första gången talar vi nu mer om vad som behöver göras, inte bara om olika scenarier.
Tror du att rapporten kommer att förändra någonting eller läggs den till handlingarna?
– Jag måste hoppas på förändring för annars kan hopplösheten gripa tag i mig totalt. Om de som har makt att påverka inte gör någonting är det illa ställt.
– Nu är det allvar, och det hoppas jag att de som behöver det tar till sig. Vi hanterar pandemin, och kan vi hjälpas åt att hantera klimatkrisen med samma beslutsamhet har vi en jättechans, säger Helena Andersson.