Elever i grundskolan klarar inte kraven
Nästan var fjärde elev i år 5 och 8 i den gotländska grundskolan når inte målen i ett eller flera kärnämnen.- Det är ett problem, framför allt att det är så stora skillnader mellan skolorna, säger Brittis Benzler, kommunalrå med ansvar för skolan.
Men 23 procent, nästan var fjärde elev, har inte nått målen.
Det skiljer sig en hel del mellan de olika skolorna, den skola som lyckats bäst att lära eleverna har 11 procent som inte uppfyllt målen, medan en skola har 42 procent av eleverna som inte klarar målen.
Detta framgår av den statistik som barn- och utbildningsförvaltningen regelbundet uppdaterar för att hålla koll på kvaliteten i den gotländska skolan.
Nyligen presenterades statistik för årskurs åtta där 22 procent saknar betyg i ett eller flera kärnämnen, för årskurs nio är andelen tio procent.
Vad tycker du om det, Brittis Benzler (v), ordförande i barn- och utbildningsnämnden?
- Det är ett problem. Att tror att alla skulle nå målen är dock att ha för högt ställda förväntningar. Det mest oroväckande är att det är så stora skillnader mellan olika skolor och att statistiken är så stabil. Dåliga siffror ett år kan vara en slump men att skillnaderna består över tiden är ett stort bekymmer.
Brittis Benzler vill sätta resultaten i ett sammanhang. Hon är övertygad om att det är avgörande hur eleverna tas emot i skolan från första början, vilken grund de erbjuds att bygga vidare på.
- De som går i högstadiet nu började skolan i de stora barnkullarna i mitten, slutet av 90-talet. Då präglades skolan av kraftiga besparingar och situationen för föräldrarna blev också tuffare. Många hamnade i arbetslöshet och alla faktorer bidrar till hur barnen klarar sig. Även om man inte skar ner på resurser som specialpedagoger, var det fler som skulle dela på de resurser som fanns.
De senaste åren har stat och kommun satsat mer på skolan, bland annat genom de så kallade Wärnersson-pengarna som ökat personaltätheten i skolan.
Den gotländska skolan har också börjat följa elevernas läsutveckling systematiskt genom skolan så att man tidigt ska kunna fånga upp de elever som behöver extra stöd och hjälp.
- Vi arbetar också med fortbildning i matematik för lärare för att de ska bli bättre på att bättre lära eleverna. Vi har också inlett ett utbyte där de skolor som lyckas sämre kan lära av de som lyckas bättre.
Exakt vad som ligger bakom att så många elever inte får tillräckliga kunskaper för att klara målen, vet man inte. Mätningarna görs utifrån Skolverkets ämnesprov och i år fem genomförs flera prov vid olika tillfällen resultatet i denna årskurs hänger inte på vad eleven lyckas prestera vid ett enda tillfälle.
För att ge gotländska elever en bättre grund från början i skolan, beslutade nämnden för cirka ett år sedan att omfördela resurser från de äldre till de yngre eleverna.
I friskolorna inom kommunen finns 17 procent som inte klarar målen i årskurs fem.
Så jobbar vi med nyheter