En redovisning av fjolåret visar att både grundskolan och gymnasiet har allt större problem med elevhälsan. Till viss del är det ökade behovet kopplat till pandemin med ökad oro och ökad psykisk ohälsa. Behov finns av åtgärder för både yngre och äldre elever.
– Det är tuffare att vara ung i dag, och ungdomarna tar med sig problemen till skolan, säger skoldirektör Torsten Flemming.
När det gäller grundskolan ansåg Skolinspektionen både 2019 och 2020 att Region Gotland inte uppfyllde kraven för att en förebyggande elevhälsa. Efter det beslutade barn- och utbildningsnämnden i juni att skjuta till en miljon kronor. Elevhälsan fick ytterligare 200 000 kronor med anledning av pandemin. Personalstyrkan utökades. Men det räckte inte. Från olika håll vittnar personal om att barnens mående försämrats, och grundskolans ledningsgrupp anser att barn- och elevhälsan fortfarande inte lever upp till lagkravet om att kunna arbeta förebyggande.
Det försämrade läget märks genom ett ökat antal remisser till barn- och ungdomspsykiatrin, ett ökat antal elever i behov av särskilt stöd och fler ansökningar till förvaltningens resursskola. Frånvaron har ökat och allt fler elever riskerar att inte fullgöra sin skolplikt. För gymnasieelever kan frånvaron även innebära att de får indraget studiestöd.
Barn- och elevhälsan har fått ytterligare två miljoner kronor i år, och fler resurser är på gång.
– Barn- och utbildningsnämndens ledamöter är överens om att ökade resurser behövs, och elevhälsans chef Maria Benczy har fått i uppdrag att återkomma med en redovisning av vad som behövs, berättar Torsten Flemming.
Uppdraget rör specifikt grundskolan. Bland annat handlar det om att förstärka genom att tillsätta personer ur de yrkesgruppen som skolelever i enlighet med elevhälsan har lagstadgad rätt till.
– Det rör sig om kompetenser som vi behöver fler av för att klara elevhälsan, säger Maria Benczy.
Behovet är som störst när det kommer till skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer. Något som det finns för lite av i dagsläget, även om det är svårt att sätta exakta siffror på det just nu, menar Maria Benczy.
– Det här arbetet görs just nu i samarbete med skolan, vi kommer att titta närmare på det och därefter precisera behovet för nämnden.
Arbetet med att ta fram en strategisk plan och en budget pågår under februari och kort därefter finns en deadline för när en skrivelse ska vara klar.
Bristen på kompetens för att klara av elevhälsan är inget unikt för Gotland.
– Vi ligger i paritet med rikssnittet när det kommer till vad man har för kostnader för elevhälsan. Men sedan så har vi en skolstruktur på Gotland med många mindre enheter och det kan vara försvårande. Elevhälsopersonal kan ha fyra-fem enheter att arbeta mot och det är inte alltid de bästa förutsättningar för att jobba samlat och samverkande.
Även i gymnasiet har ledningen märkt ett ökat behov av insatser. Bland de mest sårbara grupperna märks en ökad frånvaro med risk att de lämnar skolan utan fullständiga betyg. Antalet besök hos elevhälsan ökar. Dessutom märks den försämrade elevhälsan i förstörelse av inventarier, kriminalitet och användning av droger.
En av de åtgärder skolan vidtagit är att öka samarbetet med polisen och socialtjänsten. Dessutom har antalet elevstödjare dubblerats under pandemin.