Den här våren finns det nästan lika många sjätteklassare i Visbyområdet som på landsbygdsskolorna. Den jämnvikten ruckas när sexorna blir sjuor i höst. Då kommer det bara att finnas knappt 200 sjuor på högstadieskolorna utanför Visby, medan det går nästan 400 sjuor på skolorna i stan.
Friskolorna Guteskolan och Atheneskolan ökar mest. På Guteskolan har man nya sökande till alla årskurser, men söktrycket är högst till sjuan. Här blir det 40 nya sjuor i höst, vilket är nästan dubbelt så många som i år.
Från hela ön
Anna Engström, som är rektor för Guteskolans grundskola, tror att ökningen delvis beror på att skolan har blivit etablerad, men att ökningen blir så stor just nu kan hänga samman med skolnedläggningsdebatten.
- Under en period ringde det ett par föräldrar om dagen och ville ställa sina barn i kö till Guteskolan. Vi hade över 80 nya ansökningar, berättar hon.
När det sedan stod klart att nästan alla skolor skulle leva vidare har många valt att låta barnen gå kvar i sina gamla skolor. Men köplatsen vill de för säkerhets skull behålla, om det kommer nya nedläggningsförslag.
Anna Enström är lite förvånad över att en mycket stor del av Guteskolans elever kommer från landsbygden.
- När vi startade trodde vi att vi skulle bli ett komplement till skolorna i Visby, men så har det inte blivit. Våra elever kommer från hela ön. Vi har till och med haft elever från Fårö och Öja.
Solklintskolan tappar
Precis som tidigare år är Solklintskolan i Slite den högstadieskola som förlorar flest elever från sitt skolområde. Här finns det 43 sexor i dag, men bara 21 av dem väljer att gå på högstadiet i Slite.
- Stenkyrkaeleverna har närmare till stan och väljer ofta att gå där i stället, säger Per-Olof Sahlberg på barn- och utbildningsförvaltningen.
Romaskolan förlorar en handfull elever från området, men inte lika många som tidigare år.
- Där ser vi en positiv tendens, fortsätter Per-Olof Sahlberg.
Avgörande val
Elevernas skolval är viktiga för planeringen inom skolan på Gotland. Elevtalen styr hur mycket pengar de olika skolorna ska få och hur skolorna ska planera klasser och lärare. Men det är preliminära siffror, understryker Per-Olof Sahlberg. De kommunala skolorna måste hela tiden vara redo att ta emot de elever som bor i området.
I ett längre perspektiv avgör elevernas val också skolans framtid.
- Man kan inte behålla en skola som eleverna inte väljer, säger Per-Olof Sahlberg.