I Fårösunds, Slites, Romas, Klintes och Sudrets skolområde har elevantalet sjunkit med mellan 46 och 56 procent. Under samma period har 17 landsbygdsskolor lagts ner. I Fårösunds skolområde fanns tidigare tre skolor, men sedan Fårö skola lades ned får Fåröbarnen ta färjan över till Fårösund. Det har enligt rektorn fungerat bra och sammanslagningen har bland annat lett till mer dynamiska elevgrupper. Men eftersom skolans budget är knuten till antalet elever har den fortsatta minskningen lett till att skolan har börjat gå back.
– Vi har sämre ekonomi än någonsin, trots att vi har regionalt stöd säger Eva-Karin Rönnfors som är rektor på Fårösundsskolan.
Skolan har inte kunnat lägga några pengar på fortbildningar eller nyanställningar av lärare, men de har ändå lyckats behålla kompetens och behörighet bland personalen.
– Det har gått ganska smärtfritt, men nu har det blivit smärtsamt, säger Eva-Karin Rönnfors.
Fårösundsskolan behöver halvera sina driftskostnader för bland annat skolmaterial, studieresor och vikarietimmar. Dessutom ska de ta bort tre hela lärartjänster.
– Vi har inte råd med någonting och det är jättetråkigt, säger Eva-Karin Rönnfors.
Stad och land
Totalt har 3 av 10 elever försvunnit från statistiken över hela Gotland. Elevminskningen på landsbygden hänger dessutom ihop med befolkningsspridningen på ön. I Visbys norra och södra skolområden är förändringen i elevantal sedan år 2000 endast marginell. Under perioden har också tre friskolor startats i Visby.
– Personer har flyttat närmare staden, så ser det ut i hela landet, säger Bisse Carlsson som är grundskolechef för norra Gotland.
Hon berättar att det var utifrån det minskade elevantalet som skolorganisationen förändrades 2007.
Vad de inte visste då var att det skulle komma högre krav på behörighet för lärare, vilket kommer drabba de mindre skolorna. För att täcka upp ämneskompetens på alla skolor kan lärarna behöva åka runt och undervisa på flera olika skolor.
– Det finns två utmaningar idag. Den ena är lärarlegitimationen och den andra är ekonomin i regionen, säger Bisse Carlsson.
Prognoser
I Barn- och utbildningsförvaltningens elevprognos för den närmaste framtiden ser dock elevsiffrorna ut att stabilisera sig.
Läsåret 2018-2019 väntas eleverna i grundskolan öka med 54 personer, vilket innebär en ökning för vissa skolor men en minskning för andra. En av de skolor som kan drabbas hårt är Öja skola som sedan tidigare har riskerat nedläggning. Skolan har gått från ett elevantal på 106 stycken år 2000 som idag har minskat till 34 elever. Enligt prognosen riskerar skolan att bara ha 22 elever kvar om fem år.
– Vi kommer få stora svårigheter där, säger Mats Hanell som är grundskolechef för södra Gotland.
Han tror att det kommer bli svårt att leva upp till kraven på lärarbehörighet men han ser även ett problem med att eleverna får ett litet utbud av kamrater.
– Jag är tudelad. Jag förstår att man vill ha sin skola kvar, men samtidigt får vi inte sätta barnen som gisslan i en skola som är för liten, säger Mats Hanell.