Elva miljoner till dödsboet
De elva miljonerna var inte mutpengar. Därför får dödsboet behålla pengarna som den mutmisstänkte rederichefen lämnade efter sig.I domen som föll i går konstaterar tingsrätten att man inte bestrider att det var stora belopp som sattes in på nummerkontot i Schweiz och att det var rederichefen som disponerade detta konto. Men det bevisar inte att rörde sig om mutor.Och om rederichefen gjorde sig skyldig till annan brottslighet, till exempel mot rederiet eller underleverantörerna, är inte tingsrättens sak att pröva.Rederirabatter är vanliga i branschen, bedömer domstolen. Att Jan-Eric Nilsson vid Gotlandsbolaget inte säger sig känna till dessa framstår därför som en "något märklig" uppgift.
Dödsboet har hävdat att det var rederirabatter och att sådana är mycket vanliga i branschen. Åklagaren har hävdat att det rör sig om mutpengar. Men det har han inte lyckats bevisa, enligt tingsrätten som i stället går på försvarets linje.
Visserligen har det, enligt tingsrätten, framkommit att de insatta pengarna var privata och skulle användas av rederichefen personligen, men det betyder inte nödvändigtvis att det var mutpengar, konstaterar domstolen och hänvisar till förhören med anställda vid Rolls Royce och Wärtsilä.
Två av de anställda vid Rolls Royce har varit misstänkta för bestickning. Deras uppgifter, som bör bedömas med försiktighet, har stärkts av att de har bekräftats av flera andra vittnen som rätten bedömer som trovärdiga.
<span class=MR>Rabatterna förekommer</span>
Sammantaget står det klart att rederirabatter förekommer inom skeppsbyggnadsbranschen. Därför framstår det för rätten som "något märkligt" att Rederi AB Gotlands styrelseordförande Jan-Eric Nilsson påstår att han inte känner till begreppet rederirabatt. Åklagaren har under förhandlingarna hävdat att rederichefen faktiskt har erkänt brott; denne har bland annat sagt att han aldrig förespeglat att pengarna skulle gå till Rederi AB Gotland och att det var "glasklart" att beloppen, som han tog emot i sitt tjänsteutövande, skulle gå till hans konto i Schweiz.
Men att detta är ett erkännande håller inte tingsrätten med om och pekar på att rederichefen under de inledande förhören förnekade brott. Först i det sista förhöret ändrade han inställning och lämnade uppgifter "som av åklagaren tolkats som ett erkännande". För att det skulle vara tal om mutor krävs att det har stått klart för underleverantörerna att pengarna skulle gå till rederichefen personligen, men enligt domslutet har det inte funnits skäl för underleverantörerna att misstänka något sådant.
<span class=MR>Handlar inte om mutbrott</span>
Frågan om rederichefen hade tillåtelse eller inte att själv behålla de utbetalda rederirabatterna är inget som tingsrätten väger in i sin bedömning. Oavsett om han har haft samtycke till att dirigera om pengarna till sitt eget konto eller om han har gjort det på eget bevåg handlar det inte om mutbrott. Det ankommer inte på tingsrätten att pröva om rederichefen har gjort sig skyldig till annan brottslighet, till exempel mot rederiet eller mot underleverantörerna. Det är i så fall en annan prövning.
Ovetande. Domstolen bedömer att rederirabatter är vanliga i skeppsbyggarbranschen. Det framstår därför som en "något märklig" uppgift att Jan-Eric Nilsson vid Gotlandsbolaget inte känner till dessa rabatter.Arkivfoto: ROLF JÖNSSON
Så jobbar vi med nyheter