När den här intervjun görs har årets "Idol"-äventyr just avslutats, där tog Tusse Chiza hem titeln inför många miljoner tv-tittare. Men utan Emanuel Norrbys medverkan hade inte en enda ton hörts under den gångna säsongen.
Som musikredaktör hade han den övergripande ansvaret för all musik i programmet, allt från deltagarnas låtval till vilka gästartister som var relevanta i sammanhanget.
– Det har varit extremt kul, säger han. Att ha det helikopterperspektivet och att dessutom få hjälpa idolerna att framstå så bra som möjligt.
Emanuel växte upp i Fröjel med ett musikrum i familjens villa. Där fanns allt; gitarrer, trummor, piano, tamburiner. Där inne var lekfullheten rådande, där kastade sig de tre syskonen – Emanuel det mellersta av tre – mellan rytmer och melodier.
Där skapade sig den uppväxande Emanuel ett eget universum av toner och det är i någon mening där han hållit sig sedan dess.
Sedan drygt tio år bor och lever han i Stockholm, han har en egen studio och sina klaviaturfingrar med i flertalet musikaliska spel.
Okej, låt oss ta året som gick. Där syntes han som en av två lagledare i SVT-långköraren "Så ska det låta" och så då arbetet bakom kulisserna i "Idol".
Utöver detta har han hunnit med en turnésväng som kapellmästare i Eric Gadds band samt sommarens familjeunderhållning, den digra Diggiloo-turnén.
Han har tidigare turnéjobbat med Orup och ska nästa år ut på konserthusturné med rapartisten Petter. En musikalisk utmaning det, att spela "producentmusik" på en livescen. Plus att han fortsätter ytterligare en säsong med "Idol".
Det som hela tiden drivit Emanuel framåt är lusten till musik, att hela tiden ha dörren öppen för något nytt när än möjligheten dyker upp.
– Så var det med "Så ska det låta". I hela uppväxten hade jag sett programmet, när jag sedan fick frågan att medverka kunde jag inte säga nej. Det skulle vara att svika mitt tolvåriga "jag", säger han.
Kan man säga att du lever din dröm?
– Jag verkligen. Även om jag egentligen aldrig haft någon uttalad dröm. Man tar liksom ett steg i taget och det ena leder till det andra, men visst är det fantastiskt.
Han säger, apropå det just sagda, att han egentligen aldrig har tid för reflektion. Han är hela tiden på väg, vill hela tiden vidare.
Men det har inte varit någon räkmacka, och det är han glad för. Han började spela på dansfester hemma på Gotland när han var tretton, fjorton, inget jobb var för litet.
– Det har byggt en arbetsmoral, det ser jag i dag. Man spelade överallt, bar förstärkare och instrument till långt in på natten...det skapar en grund att stå på.
I dag har han sin egen lilla familj i Stockholm, i våras kom dottern Julie som kastat ett nytt ljus över livet. Efter Idol-efterfesten kom han hem vid två, tre timmar senare var han uppe med lilltjejen. Så glad är han för detta (nåja, kanske inte exakt just då).
Även om det är ett antal år sedan han alltså flyttade från hemön vänder han gärna tillbaka då och då. Gotland sitter djupt i honom, uppväxten här och alla kompisar, många är del av den gyllene musikaliska generationen som nått framgång på scenerna.
Vad skulle det betyda för dig att bli Årets gotlänning?
– Jättemycket. Bara att vara nominerad av en jury är otroligt fint, just att någon annan tycker att man representerar Gotland på ett bra sätt. Jag är gärna ambassadör för min ö, säger Emanuel Norrby.