En del av Gotlands militära historia

Många tänker nog främst på den underjordiska anläggningen intill träsket när de hör namnet Tingstäde fästning. Men fästningen består i själva verket av ett flera kilometer långt försvarssystem som omgärdar hela Tingstäde samhälle.
I befästningen ingår bland annat fem skanser, mellanvärn, observations- och eldledningsvärn och skyddsrum. Inne i samhället fanns krigsmaktens förråd för tygmateriel och livsmedel, bageri, kafferosteri, stall, förläggningsbarracker och en smedja.
Allt började 1888 då prins Carl besökte ön för att göra en plan för en militär befästning. Den underjordiska skansen vid träsket, skans 1, blev den största och mäter hundra meter i sida.
Platsen var väl vald.
Skansen ligger i en ås 20 meter över den kringliggande terrängen och skyddas av träsket samt Martebo och Elinghems myrar.
Hela anläggningen är utgrävd med handkraft. Här arbetade 185 man med att gräva bort 50000 kubikmeter grus. Totalt arbetade 200-300 man med fästningen, berättar Åke Eliasson, Tingstäde hembygdsförening.
Han är en av de medlemmar som engagerat sig i att göra fästningen lite intressantare för besökarna. Tidigare har skans 1 oftast låsts upp för sällskap som förbokat visning. Men från och med i år tänker man hålla öppet en dag i veckan under sommaren. Planen är att med tiden samla på sig och ställa ut ytterligare utrustning och vapen i fästningen. Faktaskyltar som berättar om skanser och bunkrar ska sättas upp längs försvarlinjen och en egen broschyr är under tryckning.
Snurr på anläggningen
Tingstädebon Thomas Harlevi har producerat en informations-dvd där Åke Eliasson guidar tittarna, och det finns även förslag på att ta fram souvenirer.
Vi tänker testa lite i år. Får vi snurr på anläggningen och besökarna kan vi utveckla den ännu mer, säger Anders Nilsson, Tingstäde hembygdsförening.
Han konstaterar att ideellt arbetande föreningar behöver eldsjälar. Åke Eliasson är en sådan. Han har jobbat inom försvaret i nästan 50 år och ger ett intryck av att känna till varenda sten i fästningen. För det är just stenarna i väggar och löpgravar som imponerar mest på honom.
Fästningen är välgjord och håller bra. Tänk vilket arbete att hugga ut all den här stenen, säger han med ett drömsk blick.
Metertjock betong
Försvarssystemet stod klart lagom till det första världskrigets utbrott. Skans 1 hade plats för 300 man som skyddades av metertjock betong, stark nog att klara en direktträff av en 21-centimeters haubitsgranat.
Skansen var utrustad med fyra kanoner skyddade av pansartorn och med en räckvidd på sex kilometer. Här fanns åtta kulsprutetorn, sjukvårdsavdelning, rader av betongkar för förvaring av insaltat kött och till och med ett ostförråd.
Ett rum är försett med järngaller och en flera decimeter tjock koppardörr. Hit skulle Riksbankens pengar och värdepapper föras från Visby i händelse av oroliga tider.
Manskapet fick ingen egen matsal. I stället byggdes långa fällbara bord längs väggarna i korridorerna.
Fästningen användes på nytt som försvarsverk under det andra världskriget, och tjänade även som förläggningsplats för repetitionssoldater in på 1970-talet.