?En egen nämnd skulle göra stor skillnad för oss?

Henrik Johansson klargör att det är oerhört frustrerande för personalen att leva under ständigt spartvång.
??Vi vet att det till våren, nästan varje år, kommer ett stoppaket, säger han. Vi har helt enkelt inte pengar tillräckligt för att bedriva den verksamhet som politkerna har bestämt. Nu måste politkerna tala om vad de vill. Och skall vi ta bort något, då vet vi att det blir ett herrans liv.
Henrik Johansson förstår inte heller hur det politiska resonemanget går när det bestäms vilken ambition räddningstjänsten skall ha.
??Ta det här med den tredje ambulansen, säger han. Det kostar 5, 2 miljoner årligen att driva en ambulans, inköpet oräknat. När man så bestämmer att vi skall ha en tredje ambulans så får vi 3, 5 miljoner. Det fattas alltså 1, 7 miljoner redan från början.

Övningar behövs
Han klargör att personalen efter många års minusresultat har blivit ganska kostnadsmedvetna.
??Vi gör alltid vad vi kan för att minska driftskostnaderna, säger han. Men det går ut över verksamheten. Vi drar in på övningar och utrustning. Att köpa ett nytt brandfordon är knappast tal om, trots att vi idag har vissa fordon som är 30 år gamla. Vi får nästan aldrig åka på utbildningar. Det känns lite jobbigt.
Men övningar behövs, kanske i högre grad för deltidsbrandkårerna. Henrik Johansson talar om att räddningstjänsten kan bli utkallad på vilken slags olycka som helst.

Svårt med säkra bilar
??Det gäller att öva så vi behåller bredden i vårt kunnande, säger han. Annars känner man sig osäker vid vissa slags olyckor. Idag kan vi inte ens köpa in en skrotbil att öva på.
Men han anser att den dåliga ekonomin inte enbart är ett politiskt ansvar. Henrik Johansson tycker att förvaltningsledningen också måste ta ett större ansvar.
??Bedömer ledningen att vi har för lite pengar så måste det förklaras, säger han. Det krävs en tydlighet från förvaltningsledningen också.
Som bekant kan Gotlands kommun svårligen samverka med andra regioner. Här måste man klara allt själv. Då gäller det att ligga i framkant vad gäller ny utrustning och ny teknik. Men möjligheterna till detta är små på Gotland. Henrik Johansson talar bland annat om att här finns inte ens en hydraulsax som man klipper sig in i fordon med.
??Inträffar en olycka med exempelvis Volvos XC90-modell, så har vi inga möjligheter att klippa oss igenom stolparna. Det är förödande eftersom biltillverkarna bygger allt säkrare bilar. Kanske får vi en hyrdraulsax nästa år, en sax, men knappast några till Hemse och Slite.
Han berättar också att idag larmar man inte ut dygnslediga när det inträffar en olycka. Det skedde förr vid större olyckor. Istället får de som har beredskap åka från andra delar av ön. Ett sätt att spara pengar men som också ökar transportkostnaderna.

Större krav på kommunen
Vidare finns yttre faktorer som inte går att påverka som också höjer kostnaderna. Lagen om skydd mot olyckor är en sådan faktor. Där krävs bland annat att det skall finnas sjuksköterskor i ambulansen.
??De har andra arbetstider och högre lön vilket ökat kostnaderna, säger han. Sådant måste klargöras för politkerna. Samtidigt är den nya lagen mycket bredare än räddningstjänstlagen. Och den ställer större krav på kommunen som helhet att skydda mot alla typer av olyckor, även sådana där vi inte är inblandade.
Med ständiga ekonomiska problem och svårigheter att skaffa modern utrustning, klarar ni ert uppdrag?
??Än så länge har det aldrig varit en brand eller olycka som vi inte löst, säger Henrik Johansson. Men hade vi tillgång till annan utrustning, andra fordon, så skulle vi bli effektivare.
Han undrar också oroligt vad som kommer att hända när P 18 läggs ner.
??Vi har nästan inga egna terränggående fordon, klargör han. Det blir ett dråpslag för oss om vi skall behöva investera i sådana. Hade det funnits en räddningsnämnd så tror jag det skulle vara lättare att diskutera sådana frågor. Samarbetet med försvaret har varit mycket bra.

Självutrotning
Henrik Johansson berättar att man även samarbetar med Svenska sjöräddningssällskapet.
??Vi har gjort oss av med flera av våra båtar och samövar nu med Sjöräddningssällskapet, säger han. De har båtarna, vi har sjuksystrar och dykare. Ett utmärkt samarbete.
Han understryker att för samhället är kostnaderna för räddningstjänsten den lilla delen. De stora kostnaderna efter en olycka kommer i samband med uppbyggnad och rehabilitering.
??Samhällsekonomiskt vore det bästa om inga olyckor inträffar och vi kan utrota oss själva, säger han.
Trots de ekonomiska påfrestningarna tycker han stämningen är god på arbetsplatsen.
??Men när ekonomin tryter är det lätt att även småsaker skapar irritation. Man kanske tycker att ledningen har prioriterat fel. Men det är också ett ledningsansvar, att motivera prioriteringarna.