En eldsjäl lämnar sin tjänst
Eldsjälen inom gotländsk ambulanssjukvård, Karl-Henrik Fridblom, slutar sitt uppdrag som ambulansöverläkare efter 35 år.
- Det är ett hjärteintresse och nästan en instinkt jag har till uppgift här i livet. Allt mitt kunnande och erfarenhet har jag velat använda till förbättring och förnyelse av ambulanssjukvården, säger Karl-Henrik Fridblom.
Det var 1972 som Karl-Henrik Fridblom kom från Stockholm till Gotland för att jobba som biträdande överläkare i narkos och intensivvård.
- Det var ett eldorado för en storstadskille som jag, det fanns många nya arbetsuppgifter som naturligt var inom mitt ansvarsområde, säger Karl-Henrik Fridblom.
Redan de första åren på Gotland började samarbetet mellan narkos- och intensivvårdskliniken och försvarets räddningshelikopter i Visby. Många gånger åkte Karl-Henrik Fridblom med själv på uppdragen.
Försvarets helikopter
Tankarna på samarbetet kom i samband med att försvarets helikopter landade med en svårt skadad sjöman på Strandgärdet utanför lasarettet. Bemanningen ombord på helikoptern hade på den tiden ingen sjukvårdsutbildning. I det läget insåg Karl-Henrik Fridblom att sjukvårdspersonal borde följa med helikoptern ut på uppdrag för att kunna göra livräddande insatser på plats.
- Jag tänkte att det är där jag borde vara.
Samarbetet fungerade bra och många gånger följde Karl-Henrik Fridblom själv med vid larm. På 1980-talet föreslog Karl-Henrik Fridblom att kommunen skulle köpa in den ambulanshelikopter som nu finns inom kommunen.
Sedan 1970-talet, då Karl-Henrik Fridblom kom till Gotland, har mycket hänt inom ambulansverksamheten.
På papperet inrättades tjänsten som ambulanstillsynsläkare i juli 1976. Karl-Henrik Fridblom tackade ja till jobbet, och senare till att bli ambulansöverläkare. Samarbetet med ambulanssjukvården inledde han redan när han först kom till ön och det för att kunna utföra så många intensivvårdsinsatser ute i fält som möjligt.
Kontinuerliga utbildningar för ambulanssjukvårdare, som innebar att det blev möjligt att delegera medicinska insatser, har han initierat sedan dess. Dit hör även arbetet för välutrustade ambulanser.
Under 1970-talet utrustades bilarna med smärtlindring, läkemedel för allergiker, hjärtmediciner och mediciner mot astma. 1986 fick samtliga ambulanser defibrillator och 1998 blev akutbilarnas narkossköterskor först ut med att ge propplösande mediciner på plats i hemmen. En möjlighet som nu finns i alla ambulanser. Ekg-utrustning i samtliga ambulanser kom 1998. Med hjälp av den kan ambulanssjuksköterskan, genom telefonkontakt med läkaren, göra en riktig bedömning av hjärtstatusen och sätta in rätt medicin.
Sjuksköterska
När Socialstyrelsen 2000 beslutade om att det fem år senare skulle finnas minst en sjuksköterska ombord på varje ambulans, låg Gotland i framkant vad det gällde utbildning och tillsättning. Uppdraget var genomfört två år före utsatt datum.
- Det är ett roligt jobb att utbilda och se människor bli hjälpta. Jag har fått mycket feedback och det har varit fantastiskt att se utvecklingen, säger Karl-Henrik Fridblom.
Slutar
Men efter 35 år som ambulans-överläkare och i samband med att Falck tar över ambulansverksamheten väljer Karl-Henrik Fridblom att sluta sitt uppdrag.
- Det var en bra tidpunkt att sluta och Falck tar över en fin ambulanssjukvård.
Samarbetet med Falck tror han kommer att fungera bra.
Sune Handell som är verksamhetschef vid operation- och intensivvårdsavdelningen tar över uppgiften som ambulansöverläkare, ett uppdrag som nu även kommer innebära tillsyn av Falck.
Karl-Henrik Fridblom fortsätter i halvtidstjänst som överläkare vid narkos-och intensivvårdskliniken men räknar nu med att kunna ägna mer tid åt familjen och barnbarnen. Lite mer tid räknar han också med att få till intresseföreningen för läkarna i ledningen för den luftburna ambulansvården, som han tog initiativet till för tio år sedan.
Så jobbar vi med nyheter