En fjärdedel saknar betyg i minst ett ämne Resultat: de som gick ut nian på Gotland 2001:
Grundskolan på Gotland lyckas allt sämre med sitt uppdrag. Den slutsatsen kan man dra efter en genomgång av niornas slutbetyg från förra året.Betygen har blivit sämre, färre får behörighet till gymnasieskolan och nästan en fjärdedel av eleverna saknar betyg i ett eller flera ämnen.
Skolan på Gotland får i stora drag samma resultat som skolorna i riket som helhet. Våra nior har lika bra betyg som genomsnitts-nian i landet, och andelen nior på Gotland som får gymnasiebehörighet är något högre än rikssnittet.
Ändå bör årets betygsredovisning vara en larmklocka för öns skolpolitiker och skolledare. Niornas betyg har nämligen sjunkit sedan förra året och färre lämnar skolan med fullständiga betyg om man jämför med året innan.
<span class=MR>Lyckas skolan?</span>
Alla dessa faktorer kan användas som mätetal för den som vill se om skolan verkligen lyckas med sitt uppdrag: Att ge eleverna de kunskaper som behövs för att klara sig i samhället.
Särskilt viktigt är det att grundskolan ger eleverna de baskunskaper som behövs i kärnämnena svenska, matematik och engelska så att de kan söka vidare till gymnasiet.
Men nästan var tionde elev som slutade nian på Gotland i fjol fick inte denna gymnasiebehörighet. Och nästan en fjärdedel (23 procent) av niorna lämnade grundskolan utan betyg i ett eller fler ämnen.
Det är tre procent mer än året innan.
<span class=MR>Ansvarig på Skolverket</span>
Ragnar Eliassson som är skolråd på Skolverket och ansvarig för handlingsprogrammet mål och resultat skriver i en debattartikel:
"En skola med skolplikt ska ge alla elever möjlighet att nå minimimålen.
Klyftan mellan ambition och resultat är för stor. Att säga detta är att sätta krisstämpel på skolan, men klyftan måste börja överbryggas om vi inte ska riskera en mental tillvänjning till att förhållandet är något naturligt".
Ragnar Eliasson tror att 90-talet nedskärningar inom skolan betyder en hel del för de betygsresultat som vi nu ser bland niondeklassarna. De elever som går ut grundskolan i dag gick sina första år när besparingarna var som störst.
"Vi vet att nedskärningarna ofta skedde i brådska, utan större eftertanke och konsekvensanalys för att söka minska skadeverkningarna", skriver Eliasson.
<span class=MR>Nedslående resultat</span>
Den statistik som Skolverket lägger fram gäller de elever som gick ut grundskolan i juni förra året. Frågan är om det kommer att bli bättre resultat för årets nior.
Under hösten såg man över hur många nior på Gotland som saknade betyg i kärnämnen. Resultatet var nedslående:
Var femte niondeklassare har inte godkänt i svenska, engelska och matte.
I Högbyskolan i Hemse går det bäst. Här har 90 procent av eleverna godkänt. I Romaskolan ser det illa ut: 38 procent av Romas nior hade i höstas inte godkänt i svenska, engelska och matte.
På KA Westerbergskolan i Klintehamn var det i höstas tre av fyra niondeklassare inte godkända i något eller några kärnämnen, men denna skola, som drivs av Hassela, vänder sig särskilt till ungdomar som har olika former av problem.
Skolans namn Genomsnittligt Behöriga Andel som
meritvärde* till gymnasiet** inte nått
målen i ett /flera ämnen
Fårösundsskolan 198 100% 17%
Högbyskolan 201 92% 20%
Klinteskolan 206 92% 21%
Lännaskolan 207 92% 21%
Romaskolan 197 92% 21%
Solbergaskolan 213 89% 22%
Södervärnsskolan 196 91% 28%
KA Westerbergskolan 159 83% 50%
Kommunen totalt
(Ej KA Westerberg***): 203 91% 23%
Riket 203 89% 25%
Förklaringar:
*Meritvärdet grundar sig på de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Maxvärdet är 320 poäng.
**För att få behörighet till gymnasiet krävs minst betyget godkänd i svenska, engelska och matematik.
***KA Westerbergskolan i Klintehamn drivs som en friskola av Hassela. Resulatet från denna skola räknas inte in i kommunens totala resultat.
Så jobbar vi med nyheter